Ett historiskt beslut ligger för lagtinget

På måndag inleds behandlingen av ändringen av självstyrelselagens ekonomiska kapitel. Det är en historisk förändring för autonomin, även om det inte är den förändring politikerna helst ville ha.

Egentligen ville de ju något annat, de åländska politiker som satt i Ålandskommittén, ledd av Tarja Halonen. De vill ju ta över beskattningen, eller i alla fall få makten att besluta om NÄR Åland ska få ta över behörigheten från Finland och Vero.

Men det föll inte i god jord på andra sidan Skiftet. I stället gick tiden, det bråkades och höjdes röster. Det såg mörkt ut. Förhandlingarna kring totalrevisionen av självstyrelselagen strandade hösten 2018 då såväl landskapsregeringen som regeringen i Helsingfors insåg att det inte gick att hitta en väg framåt före riksdagsvalet och lagtingsvalet 2019.

I stället plockade åländska finansministern Mats Perämaa (Lib) och finansavdelningen fram ett förslag som enkom ändrade på det ekonomiska kapitlet. I det bestäms Ålands finansiering i betydligt större grad utifrån den åländska skatteinbetalningen, tillväxten och – inte minst viktigt – befolkningsökningen. Det är ett historiskt steg för Åland att ta från ett system där landskapet är beroende av hur den ekonomiska utvecklingen är i Finland, till ett där landskapet blir beroende av en ökad inflyttning och en god tillväxt för att klumpsumman ska växa. 

På måndag inleder lagtinget behandlingen av ändringen av självstyrelselagen. Man gör det efter att ha fått goda löften från den finska regeringen om att den i mars eller april kommer att lägga fram ett förslag som höjer avräkningsgrunden för klumpsumman från 0,45 procent till 0,47, vilket ger en höjning av klumpsumman med cirka tio miljoner mot dagens system.

I politikbloggens vlog tar vi upp mer kring detta i dagens episod som går att beskåda här: