Igår var dagen D. Gick ner till stranden vid 8-tiden för att mäta temperaturen. Ca 18,7. I luften var det ca 15 och en liten blåst från nordväst, inget problem. Gick upp och blandade sportdrycker för hela dagen och talade i radion mellan varven.

Satte cykeln och kläderna på plats och bytte om. Så började deltagarna, lite publik och massmedia dyka upp. En av deltagarna påpekade att det gick vitor vid bron, och jo visst hade det börjat blåsa lite mer. En journalist frågade vad jag tyckte om vädret och  jag sade att det var perfekt. Nåja, väl nere vid stranden insåg jag att helt perfekt var nog inte vinden. Men vi hade ju min gamla gymnastikärare Kalle och Anders som skulle ge oss första hjälp om vi drunknade. Tack för stödet. Det kändes tryggare.

11.11 sade jag ”tre” och vi simmade iväg mot vågorna. När vi närmade oss första bojen såg jag plötsligt några armar framför mig. Jag gissade att det var Annika. Vid vändningen såg jag några armar bakom mig och gissade att det vad Daniel. Hon drog ifrån alltmer och jag drog lite ifrån Daniel, så det kändes ju bra att inte behöva bli sist från början. Åttahundra meter medvind kändes bra, men sen hade vi motvind igen. Efter två varv kunde jag kliva upp och hade då simmat i ca 57 minuter. Sen var det bara att rusa till eken och byta till cykelkläder. Första benet gick bra trots vinden, och det var ju sidovind halva sträckan. Daniel han fast mig efter ca 1:30 på andraplatsen. Inga illa de heller. Och tiden blev två minuter mer än på träning. Helt ok. Sen bar det av mot Ingbybacken. Cykelkilometrarna började kännas. I Ingby såg jag inte till Maraton-Jannes tränare innan det var dags att svänga. Puh bara 23 km kvar tänkte jag, när jag noterade: MOTVIND! Och insåg att nu blir det motvind hela vägen hem. Jätteskoj! Nu gick det långsammare än på träningen. När jag kom över Bergöbron så kom Annika och Daniel springandes. Vid vändplan fick jag äntligen kliva av cykeln och fortsätta till fots. Cyklingen tog ca 3:30.

Stegen var nu långsammare än vanligt. Löningen tog ca 2:15 + transporten i början på ca 7 min. Sluttiden blev ju 6.55. Medelpulsen var 137, vilket är 81,4 % av min teoretiska maxpuls. Det är klart att hade jag haft en placering att kämpa om eller att det närmat sig 7 timmar så hade jag nog kunnat springa någon minut snabbare. Men det är skönt att kunna köra i egen takt och låta det ta den tid det tar som gubbrockaren Ledin sjunger.

Jag vill passa på att tacka den lilla men sega publiken, som hejade på oss lite varstans. Det känns verkligen uppmuntrande när man skumpat omkring 5-6 timmar. På sluttampen fick jag till och med en ros och en segerkrans av publiken. Tack. Igår var vi och kände oss alla som segrare. Det kändes inte rätt när man i radion sade att jag kom sist. Jag kom på tredje plats. På Åland finns 28.000 innevånare inklusive reportern. Jag brukar i dylika sammanhang anse att alla de kom efter mig.

Idag känner jag i princip inget av tävligen. Lite mellan skulderbladen av cyklingen om jag riktigt känner efter. Efter loppet drack jag lite sportdryck och pustade jag ut två gånger och sedan var jag redo för prisutdelning och radiointervju.

Nästa år den 19 juli arrangeras Bergötriathlon 2008. Anmälningar och förfrågningar mottages.

ÄR DU INTRESSERAD AV BERGÖ IRONMAN lördagen den 27 juli 2008? Ta kontakt, så drar jag igång det.

Igår simmade jag ett varv på banan med sydostlig vind ca 8-10 m/s, dvs lite vitor på vågorna. Jag hade alltså motvind på tillbakavägen. Det märktes på tiden och i armarna. Men imorgon lovas västlig vind under 10 m/s. Då har vi motvind 2 ggr 300 meter och egentligen bara hälften eftersom vi har ett berg som skyddar mot vinden. Banan är planerad enligt den med sannolika vinden dvs från väst. Igår var en osannolik vind…

Ingen har utlovat regn och det verkar bli växlande molnighet. I det närmaste idealiska förhållanden. Lite vind är bra under cyklingen och löpningen. Idag blir det ingen träning.

Summering av träningen blir den att jag uppnåt ca 28 löpkilometrar per vecka under det senaste året. (sim o cykel omräknat så som jag beskrivit tidigare) Det betyder att jag tränat så mycket som vi bör träna genetiskt för att må så bra som möjligt, även om det finns många som anser att jag tränar alldeles för mycket. Det är nog bara det dåliga samvetet som försöker komma med bortförklaringar.

Janne Holmen skrev att han skulle börja träna för hälsan efter att han lagt tävlingsskorna på hyllan. Kollade på hans blogg (se länk) och konstaterade att han då helt enkelt får träna lika mycket per vecka, som han nu gör per dag!

Men min hälsoträning bör jag inte ha några problem att klara av triathlon om jag inte simmar på en stock, cykelkedjan går av eller att jag stukar foten. Jag tror att gemene man tror att det krävs betydligt mer för att klara av ett triathlon med ett leende på läpparna. Å andra sidan tror jag inte att gemene man förstår hur mycket (mer) det sedan krävs för att vara i världstoppen i triathlon eller marathon, men de räknar nog alla med 15-20 timmar per vecka. Jag har tränat ca 3,5 timme per vecka. Till detta måste läggas tiden att ta min till simhallen. Joggningen och cyklingen kan jag i princip starta från trappan. Det var därför som jag började jogga till simhallen när konditionen blev bättre för att slippa transporttiden.

I morgon får vi äntligen njuta fullt ut av vår träning.

Igår var det dags för ett litet triathlon på träningen. Ett varv i viken, cykel till Bjärström och en joggingtur längs vägen. Ca 1,2 + 25 + 6. Gick några minuter snabbare torts att jag bara drack ”renat” dvs vatten. Det var den andra och sista kolhydrattömingen. I viken var det ca 19,5 C. Efter målgång kände jag inget i benen så träningen går helt enligt planerna.

Även väderprognosen ser nu bättre ut. Enligt TV4 kommer kallfronten att passera först på eftermiddagen, ev med liten skvätt regn under joggingturen. Bra för oss, men sämre för publiken.

Välkommen till Bergötriathlon den 19 juli kl 10.50. Kör norrut längs Bergövägen tills ytbeläggningen upphör. Där finns sedan skyltning hur ni fortsätter. Presentation av deltagare och bana sker 10.50 vid den sk Finströmseken. Sedan går vi ner till stranden. Simningen sker i Norra Bergöfjärden mellan Bergö och Bastö. Ni kan se simmarna hela tiden. Sedan joggar vi upp tillbaks och fortsätter med cykling och löpning. Ni kanske väljer att fara hem några timmar och återkomma då det drar ihop sig till målgång efter kanske 5:30 från start, eller så tar ni en promenad till utsiktstornet på Bergö med utsikt över halva Åland från ovan eller så tar ni en skön picknick i det gröna vid Ålands största ek. Välkomna!

Det har varit en händelserik vecka. I måndags var det dags att prata direkt i lokalradion om triathlon i allmänhet och Bergötriathlon i synnerhet. Hoppas ju på att kunna dra igång intresset för en sport, som jag tycker att är trevlig att träna till. Publikmässigt är det ju ingen höjdare. Senare på måndagen tog jag säsongrekord på spagatloppet eller 55 km cykling innan vi tog eftermiddagsfärjan till Fastalandet. Eftersom Samppalinna igen var bästa alternativet så var jag där på ett simpass på 3700 meter. Nytt personligt rekord på 500 meter. Simrepetitionen har lyckats bra.

Igår var det dags för första kolhydrattömningen. Sprang ca 27 km i +23 på en liter vatten, utan näringstillskott. Medelpuls 136. De sista två kilometrarna gick med puls över 150 utan problem. Kolhydratförråden borde ha blivit tömda. En portion sportdyck och så i duschen. För första gången på länge så kände jag av träningen ännu efter duschen, men ca 10 minuter efteråt var ömheten helt borta. Redaktören undrade i måndags om man måste äta annorlunda. Inte egentligen tyckte jag då men just innan loppet kan man ju ladda kolhydrater så det blev sallad, nötfilé, nypotatis, champjonstuvning med grädde, några franska ostar och ett wienerbröd bakat på smör. Några glas vin på carmeneredruvan och en fettfri cognac VSOP. Där bör ha funnits rejält med kolhydrater. Kanske inte de allra nyttigaste, men ganska angenäma. Det finns de som anser att döden vore bättre än att späka sig med motion och hälsosam mat. Jag undrar vad de, som inte kallas hälsofreakar sysslar med på fredagkvällarna och vad de retar gommarna med? Ny blogg i morgon.

Det närmar sig. Veckorna kring midsommar har varit inplanerade som maxveckor. På måndagen blev det cykling till Andersböle. Flera minuter snabbare än senast. På onsdagen körde jag en tur till bron och retur. 4 sekunder snabbare än senast. Det börjar vara svårt att förbättra löptiderna tydligen nu. På midsommaraftonsdagen blev det att cykla i spagat. +22 och fint väder. Turen gick även den flera minuter snabbare än senast. Om målet är att svettas i midsommarbastun så var detta ett bra alternativ.

Jag behövde inte ha dåligt samvete när jag satt och tittade på när andra hoppade som små grodor. Hoppade själv till Latino och Ledin lite senare istället.

Nästa vecka bör bli den hårdaste sedan kommer nertrappningen. Måste försöka få in lite mer cykel, men å andra sidan måste simningen börja repeteras…