Ravnsovs bok tog naturligtvis även upp ämnet statiner, dvs läkemedel som sänker kolesterolet. Även om det ju inte är mat, men hör ihop med det andra så skriver jag några rader om hans slutsatser.

Det är alltså den mest sålda läkemedelsgruppen i världen. Trots att det exempelvis inte finns en enda studie som skulle visa att det skulle sänka dödlighet i hjärtsjukdomar för kvinnor. Ingen studie visar klart att risken skulle minska för personer över 47 år.

Trots att studier visar att dödligheten blir totalt sett oförändrad. De ökar nämligen risken att dö i cancer...

De har många och besvärliga biverkningen. 1/10 får muskelskador, som gör att man inte kan motionera, som i sig påverkar hjärtsjukdomar betydligt mer. Det ökar risken för hjärtsvikt. Det kan ge minnesrubbingar. Det ger impotens för 1/5 av männen. Men å andra sidan så får ju då samma bolag sälja lite Viagra. Det ger mer graviditetsskador än neurosedyn gav.

Nog förstår man att sjukvården blir dyr om detta kallas ”vård”!

I Finland är det ca 500.000 som använder statiner och det är den dyraste läkemedelsgruppen och kostar drygt 100.000.000 Euro per år, varav skattebetalarna står för största delen. Ökningen är ca 50.000 per år. Största gruppen är kvinnor.

Det kommer att bli intressant att se var kolesterolforskningen står om tio år. Vad Finlands kanske dyraste ”experiment” har lett till.

Mot bakgrund av den aktuella skolmatsdiskussionen är nog Ravskovs bok synnerligen intressant. Han är ju Med.dr. och har länge varit skeptisk mot det han kallar kolesterolmyten.

Det visar sig alltså att man endast ytterst marginellt kan påverka kolesterolet i blodet via mat.

Å andra sidan påverkar inte kolesterolet åderförkalkningen. För att inte tala om att åderförkalkning i sig inte alls behöver leda till hjärt- kärlproblem.

Så för att citera mig själv: Vad är problemet?

Myten om japanerna som har mycket lät nivå på dödsfall i hjärtsjukdomar har en rätt okänd baksida. De dör betydligt oftare i stroke istället!

Då de nya matreglerna presenterades hade visst någon tjänsteman hänvisat till det sk Nordkarelprojektet där man lyckades minska hjärtdöda med ca 30% mellan 1973-1985 tack vare en intensiv kampanj. Resultatet är dock inte så imponerande när Ravnskov jämför med vad som hände i övriga Finland under samma tid. Antalet hjärtdöda minskade med ca 30%...

Själv skriver han efter ett misslyckat experiment i raden där tusentals deltagare hade tvingats äta vegetarisk ”nyttig” mat i 10-15 år: "Varför plåga miljontals människor med en kost, som bara kan göra en kanin lycklig?"

I min profil står det att jag gillar vetenskapsteori och vill skriva om kost och hälsa. Att då råka hitta Ravnskovs nya bok ”Fett och kolesterol är hälsosamt (2008)” är nog som lilla julafton.

Har inte kommit längre än till kapitlet där han går emot myten om att mättat fett får kolesterolet att stiga, men boken verkar intressant.

Vi producerar ¾ av kolesterolet själva och ju mer vi äter desto mindre produceras. Det betyder att de flesta får mindre i blodet om de ökar intaget.

Författaren visar med exempel på sig själv hur han kan sänka kolesterol genom att äta 8 ägg om dagen!

Och man måste ju fråga sig varför kroppen skulle producera något som skulle skada sig själv?!

Jag och myndigheterna tycks nog alltid gå i otakt. Hörde att de i Sverige nu skulle satsa en stor summa pengar på att informera folket att äta potatis.

Har ju själv läst att kokt potatis höjer blodsockret snabbare än socker och att forskarna diskuterar hur stor andel detta har i det faktum att finländarna är nr 1 i världen i diabetesstatisktiken.

Är det någon som tror att kampanjen sätts igång för att man tänker på konsumenten / människan? Fel! Man gör det för att efterfrågan på potatis gått ner och även priset. Men vadå?? Via EU så får ju jordbrukaren ändå största delen som EU-bidrag. Så vad har det för betydelse?

Men jag äter numera nästan bara potatis som nypotatis och till lutfisk. Annars så äter vi mest det jag felaktigt kallar ratatouille  - sommar eller vinter med mer rotasaker.

Och då är ju frågan om man istället kunde informera om att vi borde äta mer rotsaker, som ju trivs utomordentligt här, och som ju naturligtvis samma jordbrukare kunde odla?

Nå visst vet jag att potatis har hård konkurrens mot rid och pasta, men kineserna, som inte bor i Beijing, så lever nog mycket bättre än Svennsson och även italienaren med sin ”medelhavsdiet”. Det handlar om vad man äter MED riset/pastan och naturligtvis även potatisen.

Ja. Nån borde nog få titeln Päronhuvve. Är det jag som är ute och cyklar  eller är det myndigheterna?

Temat i denna blogg är ju mest mat och hälsa.

Råkade titta i Fruns veckotidning och hittade där följande fundering, under rubriken ”Vilka länder har ”bra” mat ur viktsynpunkt”, som jag vill citera:

”Japan har världens nyttigaste kök, det är svårt att gå upp i vikt på Japans ursprungliga matkultur som består av massor med nyttig fisk, skaldjur, smakrika sesamoljor och fröer samt syrliga salladsdressingar.

Sedan tycker jag att det är värt att berätta att Frankrike knappast har det nyttigaste köket med ostar, champagne, konjak, läkra bakelser med mera men ändå är fransmännen smala. Jag tror att hemligheten är deras förhållande till mat. De slänger inte i sig maten framför tv:n utan äter länge, och ofta tillsammans, och låter maten smaka.”

Här är ju politiken en helt annan. Köttproduktionen subventioneras. Skolbarnen får fisk högst en gång i veckan. Och de lär sig att äta på 15 minuter. MacDonalds finns som bekant i många länder och de har statistik, som visar att deras kunder i Frankrike sitter längst tid med sin hamburgare.

Den som varit och tittat på min matblogg  har kanske noterat att den handlar mycket om fisk och franskt, även om inte allt verkar så nyttigt...

Vin och hälsa.

Tänkte återkomma till detta populära ämne. Råkade häromdagen surfa in på en vinsida:

http://www.vinfakta.se/health.htm   där de talade om den franska paradoxen. Fransmännen åt mer av det farliga fettet (antar att man avser ostarna!), de rökte mer och de motionerade mindre än amerikanerna. Men de hade 40% mindre hjärt- och kärlsjukdomar. Och detta gällde både i söder (olivbältet) som i norr (smörbältet). Så småningom kom man fram till att det var vinet som var det gemensamma och som förbättrade deras hälsa. Och detta gällde förmodligen 50- också. Men det som vad en nyhet för mig var att det mest effektiva ämnet var något som bildades vid vinjäsningen, vilket betyder att vinjuice inte är lika hälsosamt, även om även det innehåller en mängd vitaminer & mineraler. Alkoholfritt torde väl ändå ha samma effekt.

Men det finns även andra studier, som visar andra orsaker till att vindrickare, i måttliga mängder, har bättre hälsa än andra. Men de resultatet återkommer jag till i annat sammanhang.

Men vin kan ju som bekant även vara gott till mat och ost. Mer om sådant, utan hälsodiskussioner, finns i min matblogg http://matominnen.blogspot.com

1/3 av utsläppen hänför sig till produktion av hö och ex. röjning av regnskog för att odla soja till kraftfoder kor. 1/3 kommer från den industriella produktionen och transporter. Så djur som betar naturligt och konsumeras lokalt har 2/3 lägre utsläpp.

Kritiker till studien hävdar att det är ett helt naturligt kretslopp. Men då kunde man lika gärna säga att det är ett naturligt kretslopp när vi pumpar upp olja (=gamla växter) och eldar upp det – om än ett längre kretslopp. Frågan är hur mycket av kolet som är bundet i marken o växterna och hur mycket som är fritt i atmosfären enligt forskarna.

Tidigare studier har visat att man mår bättre om man äter mindre kött. Många är även bekymrade över det etiska i djurhållningen.

Så det finns ju faktiskt många orsaker till att minska (nöt-)köttkonsumtionen.

Politikerna börjar redan tala om köttskatt. Ursäkta, om man nu redan skulle minska subventioneringen av djurhållningen, så skulle nog priset stiga och konsumtionen minska.

Ni som inte äter kött. Gör ni det av etiska, miljöskäl, hälsoskäl eller varför? 

Ja några av er har kanske varit och tittat på min andra blogg om Bergötriathlon. Den går av stapeln på torsdag den 19 med start 10.50. Vi simmar 2.500 meter, cyklar sedan 80 kilometer och avslutar med ett halvt marathon eller 21 km löpning.

Ni är alla välkomna även från denna blogg! Skriver vägbeskrivning på senare idag på triathlonbloggen. Ni får komma utklädda eller som er själva precis som ni vill. Ingen behöver presentera sig. Själv kommer jag att vara rätt upptagen både innan loppet och under själva loppet. Brukar ha fullt upp med att andas ordentligt. Brukar inte hålla sk snackfart nämligen.

Nån vinavsmakning lär jag inte heller hinna med. Men nu får gärna ta en picknick i det gröna.

Välkomna!

Nu övergår vi till vita viner och börjar med den kanske mest kända och den som av många anses vara den bästa nämligen Chardonnay. Kommer ursprungligen från Bourgogne, men odlas numera överallt där man odlar vin. Den kan eklagras, men exempelvis i ett av de mest kända distrikten, Chablis är detta mycket ovanligt.

Jag tänkte att vi skulle börja med att avsmaka några från Frankrike. Vi håller oss till prisklassen kring 10e och då faller tyvärr Chablierna och de fina vita Bourgognerna bort.

Men det finns ändå några på Alkos hyllor. Ett är en AC Bourgogne och så finns det två viner från södra Frankrike med klassbeteckningen Vins de pays dÓc (dvs södra Frankrike; Languedoc-Roussillon el Provence). Orsaken till att de inte är AC viner är att druvan inte är tillåten som AC där. Den ena är dock tillverkad av Laroche, som är en av de mera berömda producenten i Chabis och även har sitt huvudkontor där.

Jag har valt / beställt en Saint-Veran från Macon. Jag har även beställt ett annat vin, som inte finns på hyllan. Den som är snabbast kan gå till Alko och säga ert namn och att ni är med i vinklubben och fråga efter en flaska beställd på Stephan. Ni andra väljer bland de, som finns på hyllan. Ni paxar som vanligt så att alla väljer OLIKA viner. Det är det som är meningen.

Om ni vill pröva något gott, så pröva en Chablis, men jag bör kanske varna er för att de lätt är vanebildande…

När det gäller vita så är temperaturen mycket viktig. De bör serveras källarsvala (12-14 C). Speciellt under varma dagar är det viktigt att ha en vinkylare av något slag.

Så paxa först och skriv senare ert protokoll.

Frankrike står för 1/3 av världens vinproduktion - räknat till värdet och ca 1/3 av Europas vinlitrar. Spanien är däremot etta i Alkos Europalista. Därför känns det naturligt att fortsätta vår vinodyssé till Spanien och deras mest kända och bästa distrikt nämligen Rioja.

På franska vinetiketter står sällan vilken druva vinet är gjort på. I Spanien händer det oftare. Vi måste minnas att deras viner främst görs för inhemsk konsumtion och där vet man vilken typ vinerna är och vilka druvor de görs på. Man kan nog hitta info på baksidan av flaskan, men eftersom texten sällan är på engelska är det ett problem innan man lärt sig vilka druvor, som finns. Sen kan man ju känna igen druvnamnen även om man inte begriper så mycket annars.

Rioja ligger i norra Spanien kring floden Ebro. Även de lärde sig odla druvor av romarna men tekniken utvecklades framför allt under 1700-talet då de for till Bordeaux för att lära sig. De använder huvudsakligen druvan Tempranillo och använder sig av ekfatslagring. Vinerna anses passa till vilt och grillat kött. Inte heller de är sk pratviner. De finns i olika klasser. I Spanien kallas de DO el DOC. Rioja Crianza är den yngsta. Rioja är något äldre och Reserva och Gran Reserva är de äldsta.

För att lättast kunna jämför med MC väljer vi/ni Rioja eller Rioja Crianza som är ungefär i samma ålder och prisklass. Denna gång väljer vi alla olika viner. Ni plingar helt enkelt vilket vin ni tänker ta. Finns det inte så tar ni något annat, som ingen annan plingat för.

När fem av sex rapporterat så ger jag nästa uppgift, som blir ett vittvin.

Det kommer även en annan uppgift på bloggen under veckan.

Vi klarar inte ens alla Riojaviner på en gång. Vi behöver fler ordinarie medlemmar för att kunna testa fler viner på en gång. Anmäl intresse! PS Klicka på bilden så blir den läsligare. Protokoll: 4 st - ett saknas. Ny uppgift ges på söndag.

“Arbetet” i en vinklubb går normalt ut på att man testar / spottar sig igenom olika druvor / områden / vintyper. Så antecknar man för att minnas och läser lite om det man provat. Tittar på en karta så har man lättare att minnas. Inte bara ”vin från Spanien” utan EXAKT varifrån, vilken flod /stad / fotbollslag / konstnärshem / författare / egen resa eller vad man vill tänka på. Gör även anteckningar på ”egna” testade viner – inte bara från vinklubben. Skaffa ett litet häfte. Nästa vecka kanske de kommer som ”hemuppgift”. När vi började gjorde vi anteckningar över ett år, sedan börjar man kunna de olika vinerna rätt bra.

En annan del i vinklubben är ju att ge och få tips om viner. Tänkte nu starta upp tips om bag-in-the-boxviner. Egentligen tycker jag inte om dem. Känslan är ju mycket bättre med flaskvin. Men de kan vara händiga att ha vid matlagning, som aperitiv, till förrätt om man sedan byter färg eller kanske till osten efter fisk/vittvin.

NI FÅR FYLLA PÅ MED ANDRA TIPS. Kravet för ett tips är inget mer än att Du köpt vinet på nytt för att du / ni tyckte det var gott. Vitsord behövs inte men försök att beskriva vinet och lite vad du tycker att det gåt att äta till. Eller om det bara kräver goda vänner lag, sk pratvin. (skriv som kommentar) Självfallet får ju även andra än ordinarie medlemmar ge tips. Och varför inte joina gänget sedan?

Våra två favoriter:

1. Chardonnay 2006 Frontera Chile DO Valle Central. (Finns även på flaska) Torr, frisk. Alko skriver lätt ekighet. Jag kan inte läsa något om eklagring och tycker nog att den verkar oekad och fräsch. Skulle kalla det Nära-Chablis-upplevelse. Kanske en Chardonnay för Laali? Går till fisk, skaldjur och i goda vänners lag.
2. Merlot 2005 Out of Africa Western Cape Sydafrika. En ung fruktig Merlot. Lättdrucken. Till lätta kötträtter och inte alltför kraftiga osttallrikar. Går även utan mat.

Blir arbetsnamnet på vår nya klubb - kanske först i den svenskspråkiga bloggvärlden.

Ordinarie rådsmedlemmar är: FruHolmberg, Laali, PetEr, Toni, och jag. Vi borde vara minst 8 personer / avsmakningsteam. Når vi inte det innan midsommar så lägger vi klubben i malpåse. Så välkomna!

Första gången testar vi alla samma vin. Senare olika. Vi måste först stämma av våra smaklökar. På så sätt får vi veta om Laali kanske tycker om lätta viner eller om Toni vill ha sträva viner. Jag tänkte att vi skulle klara av en avsmakning per vecka under sommaren och sedan gå till en per två veckor. Vi får se hur det känns.

Vi börjar i det kanske mest kända vindistriktet: Bordeaux och ett klassiskt vin Mouton Cadet.

Är ni 4 eller fler som testar på en plats så kan ni jämföra med Le Cardinal AC Bordeaux.

Många viner från Bordeaux heter nåt med Chateau = slott. Inte alla har slott. Vinerna därifrån kallas ibland slottsviner, även om de vackraste slotten finns på helt andra håll i Frankrike.

Bordeauxviner görs på duvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc. Området ligger runt omkring staden med samma namn. Halvön Medoc, NV om staden utgör den främsta delen av distriktet. Där ligger det anrika företaget Baron Philipppe de Rotschild, som numera leds av Philippine, som tillverkar flera viner varav detta är det mest kända. Mouton betyder får och därför finns även huvudet av en bagge ofta med på bilderna.

Bordeaux har ett böljande landskap med vinodlingar på kullarna och skog och majsodlingar i dalarna. I motsats till här där vi ju har åkrarna i dalarna och skogen på kullarna.

När man kör längs de smala byvägarna och ser vinodlingarna lägger man märke till att de ofta har en rosenplanta i ena änden av raden med vinrankor. Det är för att de är känsliga för ohyra och fungerar därför som ett varningssystem. NU MED SAMMANFATTNING

Efter joggingturen (se andra bloggen) var det dags att laga middagen. En enkel tapas, stekt gäddfilé (den benfria delen) med en skogsvampsstuvning kryddade med körvel och fransk dragon från kryddlandet, en liten osttallrik och en apelsinsufflé. Sötsaken var lite knepig, men frun var nöjd och det är ju det enda som räkas här i livet.

Gäddan är mycket underskattad här. Hittade i höstas i Frankrike för 13 e per kilo orensad. Gissningsvis 40 e per kilo efter att jag misshandlar den.

Till aperitiv och huvudrätt hade vi en Cremant de Limoux AOC en grand cuvée från 2000. Bubbel med anor. Namnet kommer av en liten ort ca 100 km NO om Andorra. Munkarna i St-Hilary i närheten kom i början av 1500-talet på en metod att skapa ett bubblande vin. De fick besök av en kollega vid namn Perignon, som for hem och skapade Champagnen. Copygright-stöld skulle man säga nu.

De görs av lite Chardonnay och Chenin Blanc och mycket av den lokala Mauzac. Det har en gyllene gul färg, doftar mjukt, fylligt, fruktigt. Har ovanligt små bubblor och en fruktig smak av aprikoser. Lång och oljig smak. Druvorna är handplockade. Flaskan ovanligt elegant. En fin känsla, men fruktigheten överraskade, så matvalet var inte det optimala. Skulle kanske passa till en fruktefterrätt ex Crepe Suzette. Skulle jag ha läst på flaskan före kunde jag ha sett att de rekommenderar bubblet till aperitiv och chokladdesserter.

Även om jag inte kände till det innan jag råkade läsa om det för några veckor sedan så är det bekant för Carro och Sven-Goran, som fick smaka på det i samband med att det fick en varsin guldmedalj ur HM Konungens hand i fjol. Jag hittade vinet i Alkos katalog. Det var på utgående, men de lyckades få tag i några flaskor från en annan affär. Fin service!

För övrigt skulle vi behöva några till för att nästa vecka kunna dra igång kanske svenskspråkiga världens första blogg-vinklubb.

Såg i pappersversionen att man inte hade hittat något direkt samband mellan Åland och Tintin. Men det finns ett indirekt litet. Min Fru och jag besökte häromsistens slottet i Frankrike, vilket står som förebild i serien. Smalare i serien än i verkligheten.

Ojdå, vad har nu detta med kost och hälsa att göra? Ingenting, men det har med viner att göra! Byn intill, där vi bodde, heter Cour-Cheverny och är identiskt med en vitvins-apellation för vita viner på druvan Romorantin, som fått namnet efter en liten by i närheten.

Ingen höjdare, men intressant att kryssa av. Slottet ligger ca 60 km sv från Orleans-Original.

Ps nu har även jag kommit underfund med att man kan klicka på bilderna så blir de större även här!

Jag har haft vintips och på annat håll har det frågats efter vinklubb. Var med i en vinklubb för många år sen. Redan då kändes det dumt att köra flera mil för att avsmaka ett glas vin. Ännu värre nu när Hammarland flödar i vatten. Antagligen finns det klubb i Second Life, men har inte hittat nån i bloggvärlden. Kunde vi bli först?

Har skissat lite på det. Jag ger en uppgift per vecka / två veckor att alla i rådet testar ett vin eller ett vin från ett område / en druva el dyl med en liten introduktion och lästips. Rapport som kommentar och sedan en sammanställning.

Bör vara minst 6 – 8. Intresse och aktivitet enda krav.

Alla bör ha glädje av det; de, som börjar trampa på vinstigen och vi som har våra upptrampade stigar, men som vill hitta nåt nytt. Även om vi spottade åt de ungerska mousserande i ungdomen så kan de efter Sabinas och murens fall ha blivit bättre. Åxå Bordeauxviner tillverkas på ett annat sätt än för 20 år sedan.

De första blir ordinarie medlemmar, sedan några suppleanter för ev utvidgning. Alla kan ju följa med på bloggen förstås.

Tar gärna emot förslag till testvin-grupper, men tar mig friheten att välja. Har själv franska viner som favorit för tillfället, men haft perioder med amerikanska, chilenska, australiensiska, spanska, tyska, sydafrikanska och nån gång italienska.

Kan en del om viner, men bryr mig inte så mycket om detaljer i produktion och annat tekniskt. Bryr mig mest om varifrån vinet kommer, hur det smakar och vad man kan äta till det.

Alla Champagner och viner över 15 e är goda. Utmaningen ligger i att hitta prisvärda viner mellan 7 – 13 e. Sen kan man använda dem på onsdagar, lördagar, med gäster eller i grytan.

Viner innehåller även mycket antioxidanter från frukten!

Finns det intresserad? Anmäl dig och kom med önskemål!

Det finns även engagerade hundägare, som far till Sverige för att få den optimala maten åt sina jyckar, medan de sedan själva kan slänga i sig en mikropizza till lunch. Det är klart att det kan vara viktigt att avelshunden får i sig maximalt med proteiner, men matte skulle nog må mycket bättre om hon skulle ge pizzan åt hunden och äta burkmaten själv!

Det roar mig ibland även att läsa att kattmaten innehåller morötter. Är det någon som sett en katt snaska i sig morötter? Åtminstone min frasse brukar nog lämna morotsbitarna. Däremot äter han nog mössen med hull och hår.

I Frankrike får hundarna nöja sig med rester från husses tallrik.

I solljuset från fönstret jäser det fytinrika brödet långsamt. Men allt måste ju övervakas…

Igår testade vi en nu bubblare, som jag tänkte tipsa om. Det var Santa Julia från Argentina. Förhopningsvis skeppad per båt. Tror inte vi prövat nåt bubbel därifrån förr. Den var gjord på Chardonnay, Pinot Noir och den fina Viognier från Rhône. Mycket smakrik. Pris som ett vanligt vin, men mycket festligare. Kanske väl kraftig som aperitiv, men jag ville ha något till de smörstekta abborrfiléerna (fiskade per roddbåt) och det passade det till.

Såsen var enkel. Lite hackad vitlök och smör får puttra en stund och silas. Sedan ut till kryddlandet och plocka lite fransk dragon, timjan, persilja och körvel. Hacka och lägg i och dra en stund. Man kan lägga i en äggula om man blir sugen. Till detta serverades kokt broccoli med lite jungfrulig olivolja.

Det intresserar mig inte speciellt mycket när herrar diskuterar optimala oktantal eller hur ofta växellådsoljan måste bytas. Men det roar mig när de sedan kan tända en cigarrett och förklara hur viktigt det är att byta tändstift. Själv har jag inte satt några tillsatser i bensinen på över 25 år och det går bra det med. Däremot är jag noga med mina egna tillsatser och äter vitaminer varje dag. Jag tycker att det är viktigare att sköta om mig än bilen. Den kan man byta bort om den kracklar alltför mycket, men det är svårare att byta ut ett hjärta som stannat vid vägkanten.

Bilen måste få regelbunden service, men själv har jag inte behövt äta någon medicin på över tio år.

Såg i pappersbladet artikeln om gossen som var på ”liten” tarmoperation och EFTERÅT ”var ofta ner och rökte. Det tar en stund för tarmarna att hitta sin plats igen.” Intressant, som jag brukar säga när jag inte begriper någonting.

Kom att tänka på den gamle Torbjörn Fälldin, som ju var känd för sin fastbyggda pipa. Han berättade att när han var på väg till sjukhuset i ambulans, så bestämde han sig för att han skulle sluta röka OM han klarade sig. Undrar vad han gjort om han INTE klarat sig.

Men vissa är tydligen ännu segare.

Kanske ett vintips kan levereras igen. Klaga om de kommer för ofta!

Tänkte slå ett slag för en lite ovanligare druva. Hade nämligen igår vår favorit carmenere från Chile, dvs Baron Philippe de Rothschilds variant. Passade bra med rådjursfilé.

Nå c-druvan har de lyckats marknadsföra som om det vore deras egen från Chile, men liksom de flesta andra som odlas i Nya Världen så kommer de från Frankrike. Men vinet är gott.

I Nya världen är det vanligt att man gör vin på en druva eller två och skriver ut det på etiketten. I Frankrike så utgår man tydligen ifrån att alla vet vilka druvor som finns eller hur de smakar. Men druvan kommer nog från Bordeaux.

Och vill man ha ett underbart vin med carmeneredruvan utblandad med lile merlot och cabernet sauvignon så får man söka efter St-Emilion eller de sällsynta Pessac-Leognan-vinerna.

Rothschilds slott i Bordeaux har väl ingen lyckats fånga på bild ännu, men de är ju kända för sitt konstintresse – med konstnärsviner ovs. I vinkällarna har alla andra högst uppe på sina vintunnor en träplugg. Rothschild har pluggen på sidan så att den inte skall synas och en glasplugg helt fritt ovanpå.

När jag var där råkade tyvärr en plugg ramla ner i min ficka, vilket jag märkte först lång senare. Den syns på bilden. 

Noterade i pappersbladet att tillbyggnaderna på ÅHS tydligen nu kommer att kostnadsmässigt motsvara 2 KK-hus. Ansvariga ministern Harriet Lindeman ser att förebyggande hälsovård nu är så viktig att hela samhället måste hjälpa till. Hon vill även att lagtinget skall debattera vårdfrågor varje år i september.

Intressant. För ett år sedan frågade jag om man bara skulle subventionera sockerbetorna eller om man även skulle kunna tänka sig att undersöka näringsvärdet i maten, som blir allt mer befriad på vitaminer och mineraler. Då besvarade hon inte insändaren trots att jag påminde henne per mail. Nu tycker hon att hela samhället skall hjälpa till. Hur skulle det vara om ministern skulle börja med att göra annat än att bara tala om hälsan?

Sedan kan man undra varför vården, som snart slukar halva regeringens budget bara skall debatteras i september. Den borde väl för proportionernas skull debatteras halva året!?

För ett år sedan skrev jag en insändare om de ökade sjukkostnaderna och gav även några förslag på hur de kunde sänkas, dvs hur hälsan kunde förbättras. Insändaren ”fick inte plats” ens i gamlan. Däremot fick hur många insändare som helst om bredband plats trots att jag redan då påpekade att den då pågående tillbyggnaden av sjukhuset kostade som ett KK-hus.

Nyan hade plats för insändare, men sågade den sönder och samman utan att själv komma på några förslag på hur folkhälsan kunde förbättras.

Som tur är så finns det mer utrymme i en blogg!

Inför valet var ju de flesta inne på att man skulle sänka momsen på livsmedel, av hälsoskäl – kanske eller för att påpeka att det skulle förbättra ekonomin för pensionärer, ensamstående, studerande, barnfamiljer eller vilken grupp de nu ville fiska röster av. Ja det finns ju naturligtvis vissa som inte äter och de har ju ingen nytta av en dylik sänkning.

Närde sedan fick frågor om vad som skulle sänkas så var det ju ingen som svarade – precis som jag förutspått.

Ja vad borde sänkas. Inte är det så lätt att svara på. En titt i en kalori- och näringstabell i en kokbok räknar ju upp  en massa råvaror; kött, fisk, grönsaker, frukt osv. De flesta ÄR ju nyttiga. Men nån gång har jag sett på program av typ Du blir vad du äter. Det som då slår mig är att när man visar deras kylar och frysar så är de oftast fulla med färdigmat i plastpåsar. I min frys finns sällan butikspåsar. Det kan finns infryst fisk och vilt. Det finns burkar med grytor, som jag gjort själv, men förutom något glasspaket så finns det inte färdigmat.

För något år sedan läste jag om en studie där det framkom att mikron förstör 1/3 av vitaminerna, så den används numera nån gång i året. Inte blir vitaminerna heller fler i frysen.

Så mitt förslag skulle vara att alla råvaror skulle ha sänkt moms, medan alla förädlade /fördärvade produkter skulle ha normal moms. Det är ju i färdigmaten som industrin försöker gömma in billiga fetter och socker som smakförhöjare. Det är klart att det blir svåra gränsfall, men det blir det alltid. Råvaror, som enbart djupfrysts eller tillretts kunde ännu gå som råvaror, typ frysta ärter, grillad broiler, kallrökt lax.

Självfallet skulle den mäktiga livsmedelsindustrin gå i taket och de brukar ju vanligen få som de vill, men detta är nu vad jag tycker. Vad tycker du?

Första gången socker omnämns i Sverige var i räkningen till Birger Perssons gravöl. Han dog 1327 och är kanske inte lika känd som hans dotter, den heliga Birgitta. Hon blev helgonförklarad av påven, som då bodde i Avignon. (Se bild)

Hela räkningen gick på 234 mark och den största posten var socker; 30 mark för 1,7 kilo.

Detta kan jämföras med årslönen för en dräng, som var två mark. De kunde alltså köpa 113 gram för sin årslön eller 9 gram per månad. Såg att dagens kostrekommendation är att vi borde äta mindre än 50 gram per dag. Bevisligen levde drängarna upp till detta.

Birger Jarl dog 1266 och hade då inte ett enda hål i sina tänder. Han hade inte tillgång till tandborste, tandkräm eller flourtanter.

När Gustav Vasa var 55 år gammal i mitten av 1500-talet hade han sex tänder. Alla i nedre käken.

Användningen av sockret hade spritt sig. På 1500-talet kunde man till och med pudra stekt fisk med socker.

Rester av denna sed finns idag kvar i seden att sockra munkar och memma.

Ja hur blev det i söndags? Var det någon som kastade bort sitt fullkornsbröd och gick och köpte några baguetter? Aja, ni trodde det var det aprilskämt! Det var just det som var aprilskämtet. Att det verkade som ett sådant. Ett bakvänt skämt så att säga. En skröna, som alla skulle tro att det var ett skämt.

Men nej, jag upprepar mitt råd idag. Byt ut fullkorn / helvetebröd mot vitt bröd. Fransmännen äter sitt vita bröd. Italienarna äter sin vita spagetti. De har inte problem med osteoporos. Här itutas vi att fullkorn är bättre och nu saluförs även fullkornsspagetti. Är det för att vårt kalciumupptag ytterligare skall försämras? Eller?

Till påsken väljer jag att laga mina egna croissanter. En trevlig utmaning – och så vet jag att de innehåller smör och inte industrimargariner. Den gula tårtan lagar jag själv, med smör, men med en tunn botten. Däremot är apelsinfyllningen tjock.

Hur många gånger har man inte hört av myndigheter att fullkornsbröd är nyttigt? Kan vi lita på våra myndigheter? Jag har blivit allt mer tveksam när det gäller råd om kost och hälsa.

Har ni hört reklamen där de säger att det är Hjärt- och lungfonden, som satsar mest på hjärtforskning – inte staten. Tänk sjukdomar, som kräver en persons liv varje timme i Sverige och staten är inte intresserad!

Vi är genetiskt programmerade att bli 120-130 år gammal. Hjärtsjukdomarna är åldersbetingade, men kommer tyvärr redan mitt i livet.

Men så har vi benskörheten. Varför är problemet störst i norden? Kanske evolutionsmedicinarna har svaret? Man har noterat att rakitisepidemierna uppstod i England på 1600-talet. Det är en akut sjukdom, som förorsakas av kalkbrist.

De berodde på förändringar i metoderna att baka bröd.

Det är nämligen så att närmast skalet i vetet finns ett ämne som heter fytinsyra. Om man mal hela kornet kommer det med i mjölet. Fytinsyran hämmar upptaget av kalk med upp till 60-70%. Syran försvinner om man låter det jäsa mer än tolv timmar, dvs använder sig av den gammaldags surbrödsjäsning. Det finns inte heller i vitt bröd.

Så om du vill undvika benskörhet så skall du alltså kasta ditt helvete-bröd och gå genast idag till butiken och köp ett franskbröd typ baguette eller varför inte nu på söndag en croissant.

Men glöm sedan inte bort att göra som fransmännen, dvs att äta 700-800 gram frukt-grönt-rot varje dag. Där får de sina fibrer. Du kan även göra som jag och baka det nyttiga brödet själv. Tag vitt mjöl och blanda i några matskedar vetekli, så får du fibrer men inte fytinsyra. Bon appetite!

Valet är förbi. Som jag gissade så svarade ingen kandidat på frågan om vad de avsåg med hälsosam mat, dvs var momsen skulle sänkas. Däremot så svarade de på frågor om NATO och kärnkraft och annat som inte berör vår vardag.

Såg att alla kandidater däremot var för att man skulle märka mat med transfetter. Varför inte förbjuda? Vi bygger ju rondeller överallt där det ser farligt ut. Med samma logik kunde vi sätta ut trafikmärket för farlig vägkorsning istället.

Ia sade i en kommentar att man kanske borde ta fram de ekonomiska aspekterna på mat och hälsa. Inspirerad av mina kolleger cynikerna så har jag kommit till att det kanske är det som politikerna gör.

Man försöker minska bilolyckorna, som ju ofta drabbar folk i sk arbetsför ålder. Däremot berörde ju valdebatten på fastlandet pensionsnivåer och äldrevården. Och det är klart att ur samhällets synvinkel så vore det ju bäst om alla gjorde som en av fruns lärare, som dog i hjärtinfarkt veckan efter att han blev pensionär.

Forskare hävdar att vi är genetiskt programmerade att bli 130-140 år. (se ex länken Kunskap som kan...)

Ohälsosam mat, transfetter och rökning gör ju att folk att folk nog kan jobba hyggligt, men att de får hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och andra välfärdsjukdomar och inte belastar pensionssystemet och äldrevården.

Politikerna ser det ur samhällets synvinkel, men för oss är det en tragedi varje gång en make, far eller bror ramlar av pinn i mitten av livet.

Men vi kan nog inte lita på våra cyniska politiker för att få nyttigare mat utan vi är nog tvungna att lära oss själva och försöka påverka producenterna direkt istället.

Upp till kamp!

De är inte så vanliga, men nu läste jag i pappersbladet att Ålands Försöksstation skall börja analysera vitaminer och mineraler i våra grönsaker och kanske rotsaker. Jag har propagerat för det snart tio år, så jag tycker ju att det kan börja vara på tiden.

Jag hoppas att de då låter dem analyseras på ett sådant sätt att vi både kan jämföra näringsvärdet mot importerade grödor och ekologiska grödor.

Andra studier har ju visat att näringsvärdet gått ner med ca 50% på femtio år. En färsk tysk studie av grönsaker och frukter visade att vitamin- och mineralinnehållet minskat med 20% på tio år. Om trenden fortsätter så behöver jag om jag blir nittio inte längre bry mig om vad jag äter. Då får jag alla vitaminer via kosttillskott.

Forskarna hävdar redan nu att största delen av befolkningen lider av näringsbrist och att detta bl.a. leder till sänkt immunförsvar och autoimmuna sjukdomar och allergier etc etc. Vi lever ju längre och längre, men vi är sjukare och sjukare.

Tidigare studier har visat att djurfodret på Åland innehåller 30% mindre mineraler än på fastlandet – eller så kan man säga att det fastländska innehåller 50% mer. Hoppas att inte samma sak gäller människofödan.

På annat håll har det visat sig att de ekologiska grönsakerna inte innehåller mer vitaminer och mineraler än konventionellt odlat. Det skall bli intressant att se hur det är här.

Senaste vecka omkom sex personer i en bussolycka i Uppland. Senaste vecka dog statistiskt sex personer i hjärt- & kärlsjukdomar förorsakade av transfetter i Sverige.

Få har undgått att höra om bussolyckan. Få har hört om de andra dödsfallen.

Man kommer att tillsätta en statlig haverikommission för att se till att bussolyckan inte upprepas. Det är bra.

Nästa vecka kommer antagligen ingen att dö i en bussolycka. Nästa vecka kommer antagligen sex personer att dö av transfetter.

Det motionerades i veckan i Sveriges riksdag om att man skulle förbjuda transfetter i mat. Jag har inte hör hur det gick. Jag utgår ifrån att regeringen avslår motionen.

Varför engagerar man sig så mycket mer för de, som dör i bilolyckor än de som dör av maten?

Det finns förklaringar om at det sker så plötsligt och i ett tidigt skede av livet.

Men ändå. Det dör 400 per å i trafikolyckor per år. Det dör 300 per år av transfetter.

Jag skrev ju om margariner / smör och någon gav tipset om namnlista. Nå, jag tror inte så mycket på det, men vad KUNDE man göra?

Jag kontaktade en journalist på pappersbladet, men han ansåg tydligen att det inte är värt att skriva nåt om, även om fler dör på Åland av transfetter än av trafiken. Allt ni läste i tidningen i veckan ansågs tydligen viktigare än margariner och ohälsa.

Jag brukar fråga våra ”kära” politiker vid valen vad de anser om mat och hälsa, men denna gång avstår jag och låter andra fråga. Svar får de inte. Jag kommer att diskuterar frågorna efter valet.

Råkade de ett debattprogrammet Argument om transfetter häromkvällen. Repris idag och imorgon.

I Dammark har man förbjudit transfetter i maten. I Sverige vill man gå ”informationsvägen”.

Den kloka politikern påpekade att transfetterna beräknas skörda 300 liv per år. Trafiken ca 400. Det finns inga fördelar för konsumenten med transfetterna, så varför inte förbjuda dem?

Den andra politikern påpekade att vi inte har någon tradition att förbjuda ohälsosamma produkter.

Det är väl det som är problemet säger jag. Om någon skulle förolyckas med inlines på en gångbana så skulle man genast förbjuda dem, men inte transfetter.

Livsmedelsverket ansåg att det är bättre med information. Vadå information? Hur många känner till att transfetter dödar 300 per år? Man diskuterar transfetter och informerar genom att skriva ”delvis härdade vegetabiliska fetter”. Hur många vet vad det innebär? Jag har hittat texten under en påse med Pågens nyckelhålsmärkta fullkornsskorpor! Där står med stor text ”En ren naturprodukt”, men transfetter är ju INTE en naturprodukt. ”Informationen” stod som vanligt med mikrotext, så att alla 40+ utan glasögon omöjligen kan läsa det.

Någon ansåg även att konsumenterna kunde påverka utbudet av transfetter. Jaha. Hurdå. Tala med kassafröken? Tala med butikschefen? Skriva under namnlistor? Shit. Bara floskler.

Tänk om man skulle informera om bilkörningens risker enbart i den handbok, som man får när man köper en ny bil….

Nej, som sagt vi borde få en Hälso-Runar.

Nu börjar jag få bilden klarare. Utgående från mina diskussioner med de lokala brödtillverkarna kan man få följande bild.

För cirka tio år sedan övergick man helt och hållet till att använda margariner istället för smör i kaffe- och matbröd. Kan hända att dåtidens propaganda mot smör påverkare. Även det faktum att allt fler började tala om laktos gjorde att man ville anpassa sig till kunderna. Man kunde tala om lönsamhet, men den extra kostnaden för 1,75 g smör i en fastlagsbulle märks nog inte på butikshyllan.

Under de senaste åren har forskningen delvis helt svängt när det gäller smör och margarin. Vissa påstår till och med att margariner borde förbjudas eftersom många av dem inte klarar gränsvärden för vissa kemikalier. Det är knappast troligt att margariner för industriellt bruk skulle vara bättre än de som är direkt till konsumenter.

Däremot så innehåller t.o.m ett wienerbröd nästan försumliga mängder av laktos. Det väger kring 70 gram. Även om hälften är smör så motsvarar det ca 3,5 gram mjölk.(se länk)  Det torde vara väldigt få, som inte tål den mängden.

Är det då rimligt att dessa få skall påverka hälsokvaliten på allt kaffebröd och matbröd?

Varför kan man inte använda oljor istället för margariner o matbröd. Jag tar i alla fall för tillfället så allvarligt på alla margarinvarningar att jag vägrar äta margarinbröd, även om jag ännu inte går så långt som Skaldeman (se länk) , som säger att smör är nyttigt.

Om någon råkar hitta en bulle idag med smör, så hojla till!

I pappersversionen förklarade Pellas på Ålandsbagaren att man använder margariner av produktionstekniska skäl. När jag tidigare haft kontakt med honom så förklarade han att man sedan tio år slutat med smör och använder enbart margariner för att alla laktosintoleranta skall kunna använda produkterna.

Hur det kan vara möjligt att vi inte här & nu kan tillverka bröd med smör övergår nog mitt förstånd. Råkade bläddra i fruns veckotidning i helgen och stötte på ett recept med fastlagsbullar. Tänk där var det smör och inte margarin. Märkligt.

Mats bad i pappersversionen att jag skulle tänka på alla dem som inte tål mjölkprodukter. Men jag måste säga att jag inte förstår problemet. De använder ju enbart margariner i kaffe- och matbrödet. Allergikerna har ju inte några problem. Det är ju vi i majoriteten, som tål smör, som har problem. Vi har inget alternativ till det cancerogena, kolesterolhöjande margarinbrödet!

Eller kan någon förklara för mig var problemet ligger.

En intressant detalj i det hela är att vissa bagerier i sin varudeklaration enbart skriver ”vegetabiliskt fett”, vilket kunde innebära hälsosam rapsolja, vilket jag ibland sätter i matbrödet, men enligt uppgift så betyder det ALLTID margariner.

Skrev nyligen att jag föredrog smör framom margariner i wienerbröd. Även annars föredrar jag smör.

All mjölk och smör innehåller olika stora mängder av de nyttiga fetterna CLA och Omega-3. CLA ökar fettförbränningen och minskar upptag av fett och enligt nyare forskning även minskar risken för bröstcancer. Omega-3, minskar risken för hjärt- & kärlsjukdomar + 42 andra positiva saker.

Mjölk och ost, från uteätande djur innehåller mer av dessa nyttiga fetter. Därför innehåller franska och italienska ostar mer av dessa fetter. Speciellt, som man även äter get- och fårostar. (bild)

Margarin är ett konstgjort fett, som kroppen inte känner igen och det ger därför ingen mättnadskänsla. Enligt moderna forskare så höjer margarinerna höjer kolesterolet mer än smör och de innehåller så höga halter av cancerogena ämnen att forskarna hävdar att margarinerna är de mest cancerogena livsmedlen vi har, med beaktande av hur mycket vi äter.

Våra celler förnyas varje dag och använder till detta det fett, som står till förfogande, beroende på om vi äter naturliga fetter eller flytande vegetabiliska fetter eller om vi äter hårda margariner (härdader eller transfetter).

Forskarna hävdar att cellerna blir hårdare om man äter hårda vegetabiliska fetter. Detta leder bl.a. till att blodkärlen blir hårdare och att blodtrycket höjs.

Inte vet jag hur det är, men så mycket vet jag att då jag slutade med alla margariner etc så sjönk mitt blodtryck till 117/66. Med beaktande av att varannan finländare över 40 äter blodtrycksmediciner, så är det inte så illa för en som var ute i svängen redan då Arken och Sabina öppnade.

SVT berättade att man funderade på en ny (röd-gul-grön) märkning av mat beroende på hur mycket fetter och vilka slag de innehåller. Industrin motsätter sig att det är innehållet i produkten och vill se det i förhållande till hur stor del av den normala konsumtionen en vara är.

Min gissning är tyvärr att den blir lika vilseledande som all annan märkning. Att idag ha matkorgen full med nyckelhål- och lightvaror är ju verkligen ingen garanti för att ha nyttiga varor, bara att de är lite bättre än det sämsta. En mager korv är nyckelhålsmärkt, men inte en tomat för att illustrerar ett problem.

Vem skall avgöra vilka fetter som är bra? Tidigare ansågs margariner bättre än smör. Nuförtiden anser många forskare att de konstgjorda margarin-fetterna (härdade / transfetter) de sämsta. Men inte alla! I Finland skrattar man åt att kolesterolerna INTE skulle vara ett problem. På annat håll har man i alla fall slutat skratta.

Såg nyligen ett paket med skorpor. Det var nyckelhålsmärkt en tydlig text med: Sockerfritt & helkorn, men på botten kunde man med mikroskopisk text läsa: Härdade fetter. Tydligen får  nyckelhålsprodukterna ännu innehålla dessa fetter.

Om man som indurtin ser till medel-intaget så skulle ju ingen få skrumplever av alkohol. Få produkter är farliga med hänsyn till medel-konsumtion. Ju mindre utbredd användningen av en produkt är desto mindre chans är det ju att den får en röd prick, oberoende av hur farlig den i själva verket är, enligt motförslaget.

Men å andra sidan får man puffa för hälsoeffekter nästan oberoende av hur lite det finns. Såg en färskost där det stod att den var rik på tillsatt omega-3 och bra för hjärtat. Hemma kunde jag se att en tablett omega-3 som kosttillskott innehåller lika mycket. Hur mycket Omega-3 det finns naturligt i mjölk, är det ju ingen som berättar om. Och kosttillskottsförsäljarna får ju knappt viska om att omega-3 kan var bra för hjärtat. Men handen på hjärtat: Vem äter ett paket ost per dag? 

Sedan får man ju kalla ett vatten för mineralvatten, om det tillverkas på ett speciellt sätt, oberoende av om det finns mineraler i det!

Ny märkning behövs, så att vi skulle veta mer om det vi har på tallriken, men det kommer att finnas många åsikter om hurudan den skall vara.

Finländarna är världens kaffedrickare nr 1. Vi har även högsta andelen med förhöjt blodtryck. Över en miljon finländare äter blodtryckssänkande mediciner. Det finns drygt 2 miljoner som är över 40 år. Det betyder att varannan över 40 har högt blodtryck. Om man googlar så är det mycket lätt att se sambandet.

Tänkte om efter ett eget litet inlägg här och konstaterade att jag inte alls är egoistisk när det gäller val av mat. Det är ju egentligen Frun som kräver att det skall vara gott & nyttigt och då får jag försöka leverera det och äter även själv därav..

Hade läst en del om kaffets alla negativa egenskaper så Frun slutade. Som stor och stark karl så fortsatte jag tills jag en dag på skoj provade mitt blodtryck efter en mugg kaffe. Normalt hade jag då 125 / ? och det var plötsligt 155 / ?. Så 3-4 ggr per dag fixade jag alltså högt blodtryck åt mig!

Vi reagerar olika, men för de flesta så är det en mycket bakvänd väg att ta en kaffe och försöka stressa ner. Jag förstod inte nyttan med att höja blodtrycket så jag började minska (lämpligt att halvera per två veckor) och ersatte kaffet med gott (blodtryckssänkande) kakao och underbara teer. Ju mindre kaffe jag drack desto jä—are smakade det. Mot slutat tog jag det bara ibland då jag tog en brandy.

En av mina ”kolleger” har en trevlig kaffeblogg. Tyvärr kom den för sent för mig, men en kopp nu och då gör naturligtvis ingenting och då gäller det ju att passa på och ta en god kaffedrink a la kaffebloggen. Själv tog jag min sista kaffe i Cognac och kör numera enbart  café excellence eller med maté.

I veckan köptes Wienerbröd, som avnjöts efter middagen. Jag blev hungrig och tog fler kvällsmackor än i mannaminne. Fett mättar om det är naturligt ex smör. Gjorde efterforskningar. Det visade sig att Ålandsbagarens kaffebröd och matbröd innehåller margariner, som innehåller ett konstgjort fett, som kroppen inte känner igen och det ger därför ingen mättnadskänsla.

Enligt moderna forskare så höjer margarinerna höjer kolesterolet mer än smör. Det gör även att övervikten samlas kring midjan, vilket är det farligaste. Många margariner innehåller höga halter av cancerogena ämnen. Forskare hävdar att margarinerna är de mest cancerogena livsmedlen vi har, med beaktande av hur mycket vi äter.

Så medan vissa uppmanar konsumenterna att gynna ÅCA för det öppna landskapet, industrin och producenternas skull så använder deras eget bageri importerade och synnerligen onyttiga fetter istället för att använda det mindre skadliga smöret.

Därför uppmanar jag till en bojkott av Ålandsbagaren, som inte använder ÅCA-smör i sina bullar. Eller uttryckt på messokrati: Bojkotta ÅCA.

Bakelserna på bilden är franska och innehåller smör med CLA (som blockerar fettupptag och ökar fettförbränning) och Omega-3. De mättar bra.

Jag har förstått att många, som blir gravida ändrar sina matvanor (&dryck- & rök-) för fostrets skull. Det finns även de som handlar för miljöns skull. Det finns rättvisemärkning. Det finns Made in Finland. Det finns de som väljer åländsk mat. Vissa vill gynna åländska företag och köper chips. Vissa verkar vilja understöda sockerbetsodlare.

Är det bara jag som är så egoistisk att jag tänker på mig själv när jag väljer mat? Det är ju ändå jag som måste äta upp den. Nå liite hjälper ju Frun till.

Franska ostar innehåller ett fett, som heter konjugerad linolsyra. Det har två intressanta egenskaper. Det stimulerar fettförbränning och det motverkar upplagring av fett. Osten är även rik på Omaga-3 fetter. Brist på Omega-3 anses numera vara den viktigaste orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. Mjölk och ost i norden innehåller numera små mängder av dessa nyttiga fetter.

Görs de franska ostarna av ekologisk mjölk? Nej. Får korna annat foder? Ja. De äter mer gräs.

Ju mer kraftfoder man ger åt kon, desto mindre av de nyttiga fetterna finns det i mjölken. Därför kan det vara bättre att dricka ekologisk mjölk, inte för miljöns skull utan för sin egen skull. Det kan då vara nyttigare att dricka mjölk fast den kommer per flyg från USA.

Under en längre tid brukade jag dricka mineralvatten för att jag vet att det är bra att få i sig mineraler och för att jag trodde att det fanns mineraler i mineralvatten. Jag blandade även min sportdryck med avslaget mineralvatten eftersom det ju är bra att få i sig extra mineraler då man svettas.

För en tid sedan ville jag veta hur mycket det fanns i en flaska. Det finns ju ingen innehållsdeklaration nämligen. Men några mailfrågor och lite studier via någon hemsida gav ett överraskande svar. Mineralvatten som ex. Bonaqua och Ramlösa innehåller ungefär 1/10 så mycket mineraler, som i vanligt kranvatten. Novelle innehåller mer magnesium, men saknar kalcium helt. Så vill man ha ett mineralrikt vatten med smak, så är det bästa att lägga någon skiva citron i vårt underbara kranvatten. Med tur simmar även någon C-vitamin omkring i vattnet! De franska mineralvattnen har mycket mer mineraler än vårt kranvatten.

Så vinet innehåller vitaminer och mineraler medan mineralvattnet saknar vitaminer och kan ha bara 10% av de mineraler som finns i kranvattnet. Så vill ni göra något nyttigt så kan ni alltså dricka vin / saft idag och kranvatten imorgon!

Andra nyttiga drycker görs av äppel och kallas cider. Finns några få riktiga franska på monopolet. De får inte förväxlas med de nordiska, som görs på vatten, socker och tillsatta aromämnen och sötningsmedel. Tips: Ecusson 75 cl är utsökt, AC Cidre Pays dÁuge är underbar! Mycket godare och nyttigare än öl / flytande bröd, som tyskarna brukar säga. Annlouise, du noterade kanske att din bror fick en ny last i somras. Han var lättlärd.

Men notera att det är frukterna och inte alkoholen som är nyttig. Detta betyder att destillat av säd, majs, sockerrör eller vin så gott som helt saknar vitaminer och mineraler.

Som noterades i kommentaren finns det mängder av socker där man inte ens anar det. Det  värsta exemplet jag råkat se är Fransk Dressing Light. Dressingen görs som bekant av hälsosam vegetabilisk olja, vinäger, salt och kryddor. Men så kom de på att man kunde ta bort nästan hälften av den nyttiga oljan och ersätta den med socker! Lite mer socker och oljedressingen hade blivit sockerdressing. Och tack vare märkliga lagar så får man kalla det ”Light”. Jag brukar kalla det subventionerat bedrägeri.

Det som just nu är mest intressant är ju att det har blivit en diskussion kring den lilla utbygganden av ÅHS, som sammanlagt kommer att kosta som badhuset och KK-huset tillsammans. Sedan kommer det nog vara något dyrare i drift…

Däremot bryr sig politikerna inte om att undersöka våra livsmedel utan satsar istället guldpengar på att subventionera sockerproduktionen.

Ohälsan driver fram som en okontrollerad skogsbrand medan våra politiker står med vattenkannan i ena handen och bensinpumpen i den andra dvs satsar småsmulor på något som de kallar förebyggande vård, men som är ett diabetescenter och guldpengar på sockerproduktionen.

Detta skrev jag i veckan i en längre insändare i Nyan med rubriken Ohälsa och näringsfattig mat.