Varför får man inte misslyckas? Det verkar vara tabu eller nåt, hur ska man kunna lyckas om man inte misslyckas ibland?

 

För att vi gärna ser andras misslyckande som en bekräftelse, en bekräftelse på vad?

Eget ansvar över vårt misslyckande? tar vi ansvar över oss själva och vår egen utveckling? att säga till sig själv när man misslyckats istället för att "gotta oss" i andras förödelse.

Att istället hjälpa varandra , peppa och neutralisera...(-du det är ingen fara)

det är ju faktiskt inte så farligt att misslyckas...för att sedan känna den verkliga glädjen när man lyckats.

 

Vi inom vården ska känna empati och kärlek med de lidande, kan vi inte det ska vi heller inte vårda..men känner vi empati och kärlek till våra medmänniskor som misslyckas ibland..eller dömer vi?

Säger inte det mer om vad man är för person i allra högsta grad?

 

Så våga misslyckas...för att lyckas utan att känna skam och skuld...känn empati och kärlek istället..

Nu är sommaren slut och jag har inte skrivit en enda dag, bloggsemester eller nåt!

 

Provar skriva nu ett tag om jag hinner är en annan sak. För att få igång mig tog jag mig friheten att kopiera en annan bloggs frågor och besvara dem..

 

 

 

Hur bor du: I hus på landet

Brukar du komma i tid: Jag försöker alltid det, tycker det är jobbigt när det inte går alla gånger

Hur lång är du:   167cm

Kan du laga mat: dom säger så och jag gillar det

Vad jobbar du med/pluggar du: pluggar och jobbar emellan inom vården

Vad har du på dig just nu: ett par neonrandiga pyjamasbyxor t-shirt och morgonrock +en undulat på huvudet

Har du någon fobi: faktiskt inte, jobbat bort dom

Hade du en bra kväll igår: jobbade och trivdes.. 

Din favoritdryck på morgonen: kaffe

Var fick du dina senaste pengar ifrån:  Åhs

Har du sovit i din egen säng inatt: Ja

Vad hade du sönder senast: minns inte

Vem snackade du med senast: maken

Varm favoritdricka: Kaffe och varm saft ibland

Favoritdricka när du är riktigt törstig: Vatten

Alkoholhaltig favoritdricka: Kaffedrinkar

När gjorde du senast något riktigt dumt: en par veckor sedan

Saknar du någon just nu: alltid mormor

Vad ska man göra för att få dig irriterad: en person utan civilkurage, feghet,missunsamhet

Någon jag stör mig på: när man inte tar sitt liv på allvar och tar ansvar över det

Intressen: musik, dans, studier

 

Senaste person du kramade: Nick

Senaste person du ringde: Ida

Senaste person som ringde dig: maken

Vad drack du senast: Juice

Vill du ha barn: nu är det alldeles bra, har 5 underbara  
.
Längtar du till din nästa födelsedag: varför?

Har rakat dina ben någon gång: Många gånger!!!

Är du sugen på något nu: frukt

Hur många koppar kaffe dricker du en vanlig dag: 4

Använder du hudkräm: varje dag

Attraheras du av män med skägg: beror på..ett välansat skägg kan klä personens karaktär

Micro-pop eller poppa själv: Färdigköpta från poppmaskiner

Brukar du baka: japp

Röstade du i det senaste valet: Självklart!

Är du nöjd med ditt liv som det är nu: ja,lite justeringar pågår men jag är nöjd

Vilken låt lyssnade du senast på: sheryl Crow

Har någon annan sovit i din säng inatt: Nej

Vad tycker du är äckligt: otvingad ofräschet

Har du pengar på mobilen: ingen begränsning

Maj den hektiska månaden går nu stadigt mot sitt slut, därav har jag valt bort bloggen, med ansiktet i böcker och en del jobb som måste göras för skola och hem, känner jag att jag nu snart får lov att andas lite annan luft.

 

Vadå? annan luft? idag ska äldsta dottern ha fest på gården...hon fyller år på måndag och det är inte utan man hoppar till och blir förskräckt! Vadå (visslar)

nej det menar ni inte fyller min äldsta 21 år- det är väl ändå inte möjligt...går mot 30?

 

Isanningens namn är detta ofattbart för mig- alldeles otroligt !

 

Jamen jag inser fakta och tycker det är alldels underbart att få vara med...

men vart tar åren vägen? ja jag ska inte vara klyschig och lipig men ändock..

Tvillingarna blir 20 år nästa gång...det är väl inget? nähä tycker det var igår man bodde i soffan med alla 3 i famnen...

och idag är alla både längre och större än mig....Lilla mamma säger dom.så där snusförnuftigt som att jag inget förstår..ikväll alltså party i trädgården med alla barn, vänner och ett alldeles underbart väder..inte undra på man får grus i ögonen.

Själv tror jag bara att jag är 25 fortfarande, studerar och hallå....slutar inte utan bara fortsätter....jag känner mig ju inte gammal, känner mig som så mitt i livet med både små och stora barn....

när man själv var 20 tyckte man ju att en 40 åring var hur gammal som helst, nåväl då e det så...man lär sig så länge man lever...det ligger väl en del i det.

En alldeles trevlig helg i sällskap med era underbara medmänniskor önskar jag er...!!!

 

Denna helg skall det läsas enbart lite, huset städas idag på eftermiddagen, så det så.

 

Forskningsmetodik

 

Farmakologi

 

Mikrobiologi

 

Sen bär det av till södern med maken men före det ska  en av flickorna få sin mössa, tenter avklaras, sonen sluta 1:an, dottern fylla 21 år och allas vår farfar kommer inflygande from "overthere"......mycket härligt och mycket är det.

 

 

Önskar er en härlig maj månad allihopa

Sonen skrev ett brev till Babben häromdagen som lyder:

 

Hej Barbro Larsson

 

Jag heter Nick Sjöholm och är 8 år. Får jag vara med i ditt program

Babben & Co?

 

Hälsningar Nick.

 

Vi postade det och skickade det till SVT

 

-Nick varför vill du vara med där?

-Ja hon kunde ju få intervjua mig och jag kunde sjunga lite, sen heta stolen, du vet utan att börja skratta...sen är hon ju ganska häftig Babben

 

- Visst är hon det.

 

Minns när jag själv skickade spagetti & köttsås i ett kuvert och skrev Afrika på kuvertet, lade det i brevlådan vid posten....

 

Man hade hört så mycket om de svältande barnen i Afrika så till slut tänkte jag att dom skulle nog minsann få lite mat dom med....kanske inte helt lyckat för postpersonalen...

 

Dagens barn får knappast höra samma visa om Afrika dom i min ålder fick höra...skönt det för jag minns även gröten på måndagarna i skolan mattanterna klickade i tallriken med uppmaningen att - du äter åtminstonde upp det här!

 

Idag måste man smaka lite på allt men sallad finns, sallad som är god och fantasifull.....gott bröd osv. När jag tänker på den där kalla gröten som blev bara svårare och svårare att få ner....vänder det sig fortfarande i magen..det tog länge innan jag kunde börja äta en del gröter igen.

 

 

Trevlig Valborg

Börjar tro att jag inte kommer att uppleva denna vår. Näpp så är det, sitter försjunken i mina böcker och aldrig har väl så mycket behövts göras som just denna vår, om jag själv får bestämma.

 

Sitter jag hemma och läser ser jag alla "borden" som gärna blir måsten i mitt huvud.

 

Är jag i skolan vill jag hem och läsa för det är så livat där.

 

Åker jag till biblioteket kommer det någon man känner och vill prata bort en stund, eller något litet barn som hälsar och hälsar för att det är roligt.

 

Studiero är inte helt enkelt faktiskt. Man har ju sitt hem och familj man  vill hinna se oxå. Igår fick vi instuderings frågor och mål på njurarna och dess funktion = tent imorgon.....fattar dom inte att det ska sitta kvar kunskapen oxå? helst då...................

 

Nå det kommer väl efterhand..men jag vill veta och komma ihåg, sätta allt i samband, men med den här farten ser det ut som omöjligt. Nästa vecka har vi stora tenten på allt, hela kroppen ska klaras av.. Vi har blivit informerade att endast 50-60% klarar den...ha ha, tror jag det med den här farten, man hinner ju inte med, eller ta in all kunskap så snabbt, det måste ju få sjunka in oxå...arbeta sig in i det lilla huvudet. Efter den tenten börjar vi med mikrobiologin som ska avverkas under maj månad, kommunikation ska avverkas.

-Det blir inte värre än det här säger dom som gjort det och vet..

 

Tur man får åka på sin vinstresa den 10.6 och vila ut.

Efter mycket läsande, ja ja vet det är tjatigt men så är min värld just nu och därav bristen på bloggämne, bestämde jag mig att följa med maken på Parks Jamgig i fredags.

 

Har inte varit där förut när han varit trummis. Upplägget är så att det är ett hopplockat band som är ett  "grundband" för kvällen men sen får den som vill komma dit och spela.

 

Ta med sig sin egen gitarr eller låna..ta med sig sitt instrument och hoppa in om man känner för det.

Meningen är att allt ska ske spontant och att man ska få möjlighet att spela för att det är kul.

Jag har varit på flera sådana här jamgigs i USA med maken och jag vill lova att det bara är och har varit så roligt. Otroligt vad människor kan tillsammans.

 

Nu är det ju som bekant lite svårt här...prestationsångesten lyser fram emellan och själva pointen att ha kul kan försvinna i tron att allt ska vara perfekt...

Åland är litet och man vill ju inte göra bort sig. Men kul var det och själv blev jag uppropad att komma och sjunga, vilket jag gjorde, bryr mig inte så mycket om det där med prestationen mer. Jag hade kul och det var väl det som var meningen. En annan bloggare var där och tog bilder under senkvällen...Ja Park är vad man själv gör det till , ett bra avbrott att välkomna våren på

Det är inte utan man funderar över vårarna...

 

Denna vår händer saker i vårt lilla samhälle.

 

Hur mår vi?

 

Hur händer det?

 

Varför drabbas vi? Ser vi inte tecknen i tid?

 

Jag lägger händerna för öronen och säger...bingo, bingo..jag vill inget mer veta.

 

 

Jag vill inte höra mer, veta mer nu. Människor mår dåligt i vårt lilla "paradis", hjälper vi varandra, stöttar och finns där när det krisar, när människor förlorar fotfästet.

 

Hoppas jag finns där, vill finnas, men nu är det lite mycket. Och nej-jag kör inte huvudet i sanden..eller tycker att människor "borde veta bättre", predikar eller tror mig veta lösningen på andra människors liv och leverne, livsöden som kommer emot. Vissa saker kan man inte styra utan kommer autonomt..

 

Blir så trött på fördömanden. Det visar bara att man sätter sig på andra människors känslor...kanske vi skulle låna varandras skor lite oftare?

Ser ju att människor varit in och tittat på bloggen, jag har inte skrivit ...förlåt för det.

Just nu är min fokusering på inlärning, inlärning och att förstå. Jag vill alltid förstå dess sammanhang. Det går inte att korvstoppa mig om jag inte vet vad jag korvstoppas med. Att få helheten och sammanhanget...vad är det annars för mening med kunskap som matas in om den sedan försvinner...så det var min dåliga ursäkt för tidsbristen / ursäkten att inte skriva.

 

Det har varit Noaks Ark, barnteaterföreställning med avslutning för terminen.

 

I går var det så dax för Tina Turner i Globen...hon stal en hel del energi men gav så mycket tillbaks.

 

Vilken härlig kvinna, vilka lungor, vilken andningsteknik, vilken kondition!!!!

 

Så om man var lite vårtrött, korstoppad och led av sömninga livsandar...

blåste hon bort dom med besked....

 

Så ...nu är man full med energi. och nya friska livsandar,.ett perfekt miljöombyte sådär i dagarna i April..

Efter 1 dags jobb igen...ut i det blivande gröna och så i krukor!

 

Annars inget speciellt, tråkiga saker hänt i Jomala och jag sänder mina tankar till ungdomar och föräldrar.

 

In i duschen och fixa mig..gäst väntar...

 

Under matlagningen ska jag kasta ett öga på datorn..Så ska det låta i repris!

 

Ja ni hör ju själva inget nytt att skriva om...men det behöver man väl inte alltid ha.

Så jag skriver inget för skrivandets skull