De första reaktionerna över denna tilläggsbudget lämpar sig inte att uttala från talarstolen och brukar i serietidningar närmast illustreras av stjärna-utropstecken-snabel a - stjärna - spiraltecken - procenttecken - utropstecken. Efter att ha läst dokumentet kan man närmast känna desillusion och uppgivenhet. Att tvingas se denna misshushållning med skattebetalarnas pengar, att se oförmågan att få till förändring, oförmågan till att visa konkret ledarskap för att komma till beslut och resultat. Att tvingas konstatera att denna ickepolitik verkar ha stöd av en majoritet i lagtinget - det gör oss uppgivna och desillusionerade. Att vi måste se på när det barkar vall - när landskapets kassa töms på några år - det rika välmående Åland görs bankrutt på en handfull år.

Att tvingas inse att, trots att denna tilläggsbudget är försenad och knappast kommer att kunna antas innan närmare 40% av året redan gått, innehåller den inte det som ett enigt lagting beställde i samband med behandlingen av ordinarie budget för 2009, nämligen tydliga åtgärder, inbesparingar och strukturella förändringar som verkar helst redan under året men framförallt tydliga besked om vad som ska göras de kommande åren.

Talman!

Landskapsregeringen och dess ministrar är självstyrelsen management, för att använda ett nysvenskt ord, ministrarna kostar tillsammans i direkta löner x EUR per månad, man frågar sig; ska vi inte kräva mer av en sådan kostsam resurs än detta? Jag kan själv svara på frågan: Jo, det ska vi. Frågan är vad som händer nu? Klarar denna regering av att förverkliga de skrivningar som finns i budgeten - har sittande regering den styrkan, kompentensen och politiska viljan? Vad finns under alla luddiga skrivningar - många skrivningar är synnerligen svårtolkade och tvetydiga.Vad kan vi förvänta oss? Knappast så mycket om man projicerar resultatet av denna regerings arbete hittills på framtiden.

Hur länge ska en majoritet i lagtinget hålla denna regeringen under armarna? Talman, hur länge?

Talman,

till själva budgeten, först som helhet. Det största bekymret är att man med detta dokument enbart köper sig tid. Det är förståeligt att stora omvälvande refomer och strukturella förändringar tar tid men dessa blir aldrig till om man inte beslutar sig för att göra dem. I allt för liten utsträckning innehåller denna budget konkreta beslut där man begär lagtingets beslut och mandat för att med krafttag reda upp budgetunderskottet. Till det ska läggas att den inte heller innehåller några omedelbara sådana åtgärder. Detta år blir alltså ett förlorat år. Budgetförslaget balanserar på en nettominskning om ca 12 MEUR. Räknar man ihop vad som tas extra ur pensionsfonden, att man låter bli att bedriva bank,  får lite extra flitpeng, lånar lite till och får lite större överskott från fjolåret så blir det totala resultatet att man i princip inte gjort nånting. Dessa poster står för ca 13 miljoner. De inbesparingar som görs bränns iväg på utökningar!

Jag ska nämna  några saker vi är kritiska till, förutom helheten, och sedan några bra saker som vi håller tummarna för att förverkligas.

- I motiveringen framgår att det ackumulerade underskottet kommer att uppgå till hela 86 MEUR år 2012. Det är ett för stort underskott. Underskottet borde inte få vara större än vad som finns i utjämningsfonden vilken innehåller i storleksordningen 50 miljoner euro. Lagtinget borde genom bindande beslut fastställa en tydlig ram utgående från detta inom vilken anslagen sedan ska rymmas. Upplåning utöver detta måste undvikas. Att låna från egen pensionsfond och ur egen kassa är också att låna - av skattebetalarna.

- Lagtingets anslag föreslås vara det samma under kommande år, varför det? Detta sänder fel signaler till de som ska stå för besparingarna i förvaltningen och till ålands folk som i någon mån kommer att få känna av dessa. Lagtingets anslag borde sänkas i minst samma omfattning  som budgeten som helhet och om inbesparingen inte kan ske på annat sätt kunde lagtingsledamöternas arvode sänkas med förslagsvis 10% under den tid landskapets budget har ett underskott.

- Det är viktigt att föra en politik som inte för ut den finansiella krisen i det åländska samhället. Detta inbegriper att fortsätta stimulera ekonomin, att göra inbesparingar på ett sådant sätt att dessa påverkar samhället så lite som möjligt samt att fortsätta investera för offentliga behov. Investeringarna bör vara motiverade och kan göras till en lägre kostnad samtidigt som de stimulerar ekonomin. På flera ställen tummar regeringen på dessa principer och förelår indragningar av investeringar. Bland de stimulansåtgärder som räknas upp i motiveringen saknas riktade stimulansåtgäder till bl.a. barnfamiljer och andra grupper vars ekonomiska situation är sådan att understöd från samhället direkt leder till ökad konsumtion.

- En fjärde våning på kanslihuset föreslås utgå. Varför det? Av populistiska orsaker för att man är för dum för att förklara detta på kalasen och vid kaffeborden? Är vi inte karlar och kvinnor för vår självstyrelse och ser till att dess centralförvaltning har ändamålsenliga lokaler? Investeringen i en fjärde våning finansieras av de hyror man istället slipper betala. För skattebetalarna är den alltså kostnadsneutral. Trots en stor nedskärning av personalen vid förvaltningen fyller man ändå dessa utrymmen - den behövs alltså och går inte att spara bort. För förvaltningen och dess personal skulle det innebära effektivisering eftersom alla funktioner skulle vara i samma hus, man skulle få ändåmålsenliga utrymmen. För företagare på stan som vill hyra lokaler innebär det att det kommer att finnas ett större utbud vilket i sin tur leder till lägre hyror. Byggbranschen som är i stort behov av stimulans får ett projekt som kan förverkligas rätt så snabbt. Det enda negativa vi kan komma på är att vissa stora aktörer på fastighetsmarknaden kan drabbas tillfälligt när landskapet säger upp sina lokaler. Är det pga dessa man skrotat projektet, för att man vurmar för fastighetmogulerna på stan? En sak är säker; bygger vi inte en fjärde våning nu så ska det aldrig mer nämnas, vi ska inte komma på det sen när vi är tillbaks i högkonjunktur och priset återigen stigit. Nu eller aldrig alltså.

- Landskapsregeringen avslutar utbetalningen av miljöbils- och skrotningspremie. Miljöbilspremien nådde aldrig någon större framgång och gjorde troligen ingen större konkret miljönytta. Skrotningspremien däremot visar sig framgångsrik och har bidragit till att många gamla icke miljövänliga och osäkra bilar skrotats. Det finns dock fortfarande över 8000 bilar på Åland som tillverkats före 1992 när krav på katalysator infördes. För att fortsätta stimulera förnyandet av bilparken borde landskapsregeringen överväga att ha skrotningspremien kvar. Skrotningspremien är en stimulansåtgärd som gynnar en utsatt bransch samtidigt som den har en klart uttalad miljönytta.

- På självaste finansavdelningen är spenderbyxorna på, anslaget utökas redan i år och föreslås utökas nästa år, ingen prioritering här inte. Detta måste absolut stävjas under finansutskottets behandling. Det blir inte lättare av att man redan innan lagtingets beslut utannonserat tjänster som föreslås.

- Uttaget ur pensionsfonden ökas med 2,7 miljoner. Detta trots att fonden i dessa kristider minskat i värde med över 10% Detta gör att det är extra dyrt att ta ut medel ur fonden i dessa tider, man borde tvärt om vara försiktig med det. Fonden har redan före detta en skuld till framtida pensionstagare. Att öka uttaget ur fonden är samma sak som att låna pengar, dessa ska betalas tillbaka!

- i skrivningar om organisationförändringar inom trafikavdelningen svävar man på målet en aning vilket vi berör i vår motion. Ska ett beställar-utförarorganisation införas så ska utförardelen konkurrensutsättas i sin helhet, vilket inte verkar vara tanken nu.

Som sagt, några saker vi verkligen hoppas att förverkligas:

- Alla förändringar på näringsavdelningen, lyckas man förverkliga de reformer som står i motiveringen hör vi till dem som applåderar.

- Att man låter Ålands radio och tv bära sina upphovrättskostander rättar till ett  systemfel, nu borde man också gå vidare med effektivisering inom bolaget och framförallt med att hitta ett nytt rättvist och modernt sätt att finansiera verksamheten. Sen hoppas vi verkligen att landskapsregeringen tar en allvarsdiskussion med radiobolaget om fadäsen att gå ut och hot med att dra in svensk-TV på Åland, sådana pinsamheter ska vi hoppas att vi slipper i framtiden.

- Att man låter bli att dra in det allmänna skatteavdraget får förstås vårt gillande, att dra undan ekonomisk stimulans i detta skede kunde satt i gång en nedåtgående spiral.

- Att man slutar bedriva bankverksamhet och överlåter det till de som har det som huvudsyssla är positivt. Oklart om man fortsättningsvis tänker subventioner bostadsbyggandet med räntestöd vilket är nödvändigt om någon ska våga investera med det nu rådande marknadsläget avseende hyresnivåerna.

- Att man drar på anslaget till inköp av markområden för naturskyddsändamål är något som vi nojsat om länge. Såna affärer mest förargar folk ute i bygderna som det senaste fallet i östra saltvik.

- Att man avser avyttra fastigheter är positivt, landskapet ska inte äga en massa hus som står tomma och ruttnar. Försäljningen bör påskyndas och även om man inte får precis det pris man önskar så är varje fastighet mindre i landskapets ägo en vinst eftersom man slipper drift och underhåll.

- generellt sett kan man säga att visst är det trevligt att en stor majoritet i lagtinget nu av yttre omständigheter tvingas föra en mer återhållsam politik men det är lätt att säga "vad var det vi sa", när man hör till dem som år efter år stått här i denna talarstol och sagt just det. Det skulle varit enklare nu om man skulle ha tagit itu med denna utveckling på förhand, innan man definitivt måste ta itu med den.

Talman, dessa saker är bara axplock av det som ingår i budgeten. För den som undrar på vilka ställen vi konkret vill spara så kan läsning rekommenderas av de närmare 500 finansmotioner som vi har inlämnat sedan det nya ekonomiska systemet kom, de flesta av dem är fortfarande aktuella förutom de som förverkligas i denna budget och de som förverkligats tidigare. Eftersom man enligt lagtingsordningen inte kan motionera om moment som inte är öppnade i framställningen har vi valt att lämna in endast en motion i vilken också ingår förslag om strukturella förändringar.

Talman,

vi torde väl vara det allra trovärdigaste partiet när det gäller att föra en restriktiv ekonomisk politik, rätta mig om jag har fel.

Eftersom vi, jag själv, har fördelen att ingå i finansutskottet kommer vi nogsamt att granska landskapsregeringens förslag till åtgärder för att komma till bukt med utveckling och vid behov föreslå andra åtgärder under den vidare behandlingen. Vi kommer att stå på barrikaderna för att ta Åland genom "självstyrelsens största ekonomiska utmaning" som lantrådet själv uttryckte det.

Talman, vi hoppas att vi får stå sida vid sida tillsammans med en stor majoritet i lagtinget och hjälpas åt, för nu sitter vi onekligen alla i samma båt.

De första reaktionerna över denna tilläggsbudget lämpar sig inte att uttala från talarstolen och brukar i serietidningar närmast illustreras av stjärna-utropstecken-snabel a - stjärna - spiraltecken - procenttecken - utropstecken. Efter att ha läst dokumentet kan man närmast känna desillusion och uppgivenhet. Att tvingas se denna misshushållning med skattebetalarnas pengar, att se oförmågan att få till förändring, oförmågan till att visa konkret ledarskap för att komma till beslut och resultat. Att tvingas konstatera att denna ickepolitik verkar ha stöd av en majoritet i lagtinget - det gör oss uppgivna och desillusionerade. Att vi måste se på när det barkar vall - när landskapets kassa töms på några år - det rika välmående Åland görs bankrutt på en handfull år.

Att tvingas inse att, trots att denna tilläggsbudget är försenad och knappast kommer att kunna antas innan närmare 40% av året redan gått, innehåller den inte det som ett enigt lagting beställde i samband med behandlingen av ordinarie budget för 2009, nämligen tydliga åtgärder, inbesparingar och strukturella förändringar som verkar helst redan under året men framförallt tydliga besked om vad som ska göras de kommande åren.

Talman!

Landskapsregeringen och dess ministrar är självstyrelsen management, för att använda ett nysvenskt ord, ministrarna kostar tillsammans i direkta löner x EUR per månad, man frågar sig; ska vi inte kräva mer av en sådan kostsam resurs än detta? Jag kan själv svara på frågan: Jo, det ska vi. Frågan är vad som händer nu? Klarar denna regering av att förverkliga de skrivningar som finns i budgeten - har sittande regering den styrkan, kompentensen och politiska viljan? Vad finns under alla luddiga skrivningar - många skrivningar är synnerligen svårtolkade och tvetydiga.Vad kan vi förvänta oss? Knappast så mycket om man projicerar resultatet av denna regerings arbete hittills på framtiden.

Hur länge ska en majoritet i lagtinget hålla denna regeringen under armarna? Talman, hur länge?

Talman,

till själva budgeten, först som helhet. Det största bekymret är att man med detta dokument enbart köper sig tid. Det är förståeligt att stora omvälvande refomer och strukturella förändringar tar tid men dessa blir aldrig till om man inte beslutar sig för att göra dem. I allt för liten utsträckning innehåller denna budget konkreta beslut där man begär lagtingets beslut och mandat för att med krafttag reda upp budgetunderskottet. Till det ska läggas att den inte heller innehåller några omedelbara sådana åtgärder. Detta år blir alltså ett förlorat år. Budgetförslaget balanserar på en nettominskning om ca 12 MEUR. Räknar man ihop vad som tas extra ur pensionsfonden, att man låter bli att bedriva bank,  får lite extra flitpeng, lånar lite till och får lite större överskott från fjolåret så blir det totala resultatet att man i princip inte gjort nånting. Dessa poster står för ca 13 miljoner. De inbesparingar som görs bränns iväg på utökningar!

Jag ska nämna  några saker vi är kritiska till, förutom helheten, och sedan några bra saker som vi håller tummarna för att förverkligas.

- I motiveringen framgår att det ackumulerade underskottet kommer att uppgå till hela 86 MEUR år 2012. Det är ett för stort underskott. Underskottet borde inte få vara större än vad som finns i utjämningsfonden vilken innehåller i storleksordningen 50 miljoner euro. Lagtinget borde genom bindande beslut fastställa en tydlig ram utgående från detta inom vilken anslagen sedan ska rymmas. Upplåning utöver detta måste undvikas. Att låna från egen pensionsfond och ur egen kassa är också att låna - av skattebetalarna.

- Lagtingets anslag föreslås vara det samma under kommande år, varför det? Detta sänder fel signaler till de som ska stå för besparingarna i förvaltningen och till ålands folk som i någon mån kommer att få känna av dessa. Lagtingets anslag borde sänkas i minst samma omfattning  som budgeten som helhet och om inbesparingen inte kan ske på annat sätt kunde lagtingsledamöternas arvode sänkas med förslagsvis 10% under den tid landskapets budget har ett underskott.

- Det är viktigt att föra en politik som inte för ut den finansiella krisen i det åländska samhället. Detta inbegriper att fortsätta stimulera ekonomin, att göra inbesparingar på ett sådant sätt att dessa påverkar samhället så lite som möjligt samt att fortsätta investera för offentliga behov. Investeringarna bör vara motiverade och kan göras till en lägre kostnad samtidigt som de stimulerar ekonomin. På flera ställen tummar regeringen på dessa principer och förelår indragningar av investeringar. Bland de stimulansåtgärder som räknas upp i motiveringen saknas riktade stimulansåtgäder till bl.a. barnfamiljer och andra grupper vars ekonomiska situation är sådan att understöd från samhället direkt leder till ökad konsumtion.

- En fjärde våning på kanslihuset föreslås utgå. Varför det? Av populistiska orsaker för att man är för dum för att förklara detta på kalasen och vid kaffeborden? Är vi inte karlar och kvinnor för vår självstyrelse och ser till att dess centralförvaltning har ändamålsenliga lokaler? Investeringen i en fjärde våning finansieras av de hyror man istället slipper betala. För skattebetalarna är den alltså kostnadsneutral. Trots en stor nedskärning av personalen vid förvaltningen fyller man ändå dessa utrymmen - den behövs alltså och går inte att spara bort. För förvaltningen och dess personal skulle det innebära effektivisering eftersom alla funktioner skulle vara i samma hus, man skulle få ändåmålsenliga utrymmen. För företagare på stan som vill hyra lokaler innebär det att det kommer att finnas ett större utbud vilket i sin tur leder till lägre hyror. Byggbranschen som är i stort behov av stimulans får ett projekt som kan förverkligas rätt så snabbt. Det enda negativa vi kan komma på är att vissa stora aktörer på fastighetsmarknaden kan drabbas tillfälligt när landskapet säger upp sina lokaler. Är det pga dessa man skrotat projektet, för att man vurmar för fastighetmogulerna på stan? En sak är säker; bygger vi inte en fjärde våning nu så ska det aldrig mer nämnas, vi ska inte komma på det sen när vi är tillbaks i högkonjunktur och priset återigen stigit. Nu eller aldrig alltså.

- Landskapsregeringen avslutar utbetalningen av miljöbils- och skrotningspremie. Miljöbilspremien nådde aldrig någon större framgång och gjorde troligen ingen större konkret miljönytta. Skrotningspremien däremot visar sig framgångsrik och har bidragit till att många gamla icke miljövänliga och osäkra bilar skrotats. Det finns dock fortfarande över 8000 bilar på Åland som tillverkats före 1992 när krav på katalysator infördes. För att fortsätta stimulera förnyandet av bilparken borde landskapsregeringen överväga att ha skrotningspremien kvar. Skrotningspremien är en stimulansåtgärd som gynnar en utsatt bransch samtidigt som den har en klart uttalad miljönytta.

- På självaste finansavdelningen är spenderbyxorna på, anslaget utökas redan i år och föreslås utökas nästa år, ingen prioritering här inte. Detta måste absolut stävjas under finansutskottets behandling. Det blir inte lättare av att man redan innan lagtingets beslut utannonserat tjänster som föreslås.

- Uttaget ur pensionsfonden ökas med 2,7 miljoner. Detta trots att fonden i dessa kristider minskat i värde med över 10% Detta gör att det är extra dyrt att ta ut medel ur fonden i dessa tider, man borde tvärt om vara försiktig med det. Fonden har redan före detta en skuld till framtida pensionstagare. Att öka uttaget ur fonden är samma sak som att låna pengar, dessa ska betalas tillbaka!

- i skrivningar om organisationförändringar inom trafikavdelningen svävar man på målet en aning vilket vi berör i vår motion. Ska ett beställar-utförarorganisation införas så ska utförardelen konkurrensutsättas i sin helhet, vilket inte verkar vara tanken nu.

Som sagt, några saker vi verkligen hoppas att förverkligas:

- Alla förändringar på näringsavdelningen, lyckas man förverkliga de reformer som står i motiveringen hör vi till dem som applåderar.

- Att man låter Ålands radio och tv bära sina upphovrättskostander rättar till ett  systemfel, nu borde man också gå vidare med effektivisering inom bolaget och framförallt med att hitta ett nytt rättvist och modernt sätt att finansiera verksamheten. Sen hoppas vi verkligen att landskapsregeringen tar en allvarsdiskussion med radiobolaget om fadäsen att gå ut och hot med att dra in svensk-TV på Åland, sådana pinsamheter ska vi hoppas att vi slipper i framtiden.

- Att man låter bli att dra in det allmänna skatteavdraget får förstås vårt gillande, att dra undan ekonomisk stimulans i detta skede kunde satt i gång en nedåtgående spiral.

- Att man slutar bedriva bankverksamhet och överlåter det till de som har det som huvudsyssla är positivt. Oklart om man fortsättningsvis tänker subventioner bostadsbyggandet med räntestöd vilket är nödvändigt om någon ska våga investera med det nu rådande marknadsläget avseende hyresnivåerna.

- Att man drar på anslaget till inköp av markområden för naturskyddsändamål är något som vi nojsat om länge. Såna affärer mest förargar folk ute i bygderna som det senaste fallet i östra saltvik.

- Att man avser avyttra fastigheter är positivt, landskapet ska inte äga en massa hus som står tomma och ruttnar. Försäljningen bör påskyndas och även om man inte får precis det pris man önskar så är varje fastighet mindre i landskapets ägo en vinst eftersom man slipper drift och underhåll.

- generellt sett kan man säga att visst är det trevligt att en stor majoritet i lagtinget nu av yttre omständigheter tvingas föra en mer återhållsam politik men det är lätt att säga "vad var det vi sa", när man hör till dem som år efter år stått här i denna talarstol och sagt just det. Det skulle varit enklare nu om man skulle ha tagit itu med denna utveckling på förhand, innan man definitivt måste ta itu med den.

Talman, dessa saker är bara axplock av det som ingår i budgeten. För den som undrar på vilka ställen vi konkret vill spara så kan läsning rekommenderas av de närmare 500 finansmotioner som vi har inlämnat sedan det nya ekonomiska systemet kom, de flesta av dem är fortfarande aktuella förutom de som förverkligas i denna budget och de som förverkligats tidigare. Eftersom man enligt lagtingsordningen inte kan motionera om moment som inte är öppnade i framställningen har vi valt att lämna in endast en motion i vilken också ingår förslag om strukturella förändringar.

Talman,

vi torde väl vara det allra trovärdigaste partiet när det gäller att föra en restriktiv ekonomisk politik, rätta mig om jag har fel.

Eftersom vi, jag själv, har fördelen att ingå i finansutskottet kommer vi nogsamt att granska landskapsregeringens förslag till åtgärder för att komma till bukt med utveckling och vid behov föreslå andra åtgärder under den vidare behandlingen. Vi kommer att stå på barrikaderna för att ta Åland genom "självstyrelsens största ekonomiska utmaning" som lantrådet själv uttryckte det.

Talman, vi hoppas att vi får stå sida vid sida tillsammans med en stor majoritet i lagtinget och hjälpas åt, för nu sitter vi onekligen alla i samma båt.

- Invägning vid fel tidpunkt och på fel sätt, antingen när det inträffar eller invägningen före. För att undvika det är det viktigt med rutiner kring invägningen som jag skrev om tidigare.

- Förkylning eller liknande tåkomma som förändrar vätsekbalansen, det är lätt att man tillfälligt t.o.m. ökar i vikt p.g.a. det.

- Viktminskningen går i trappsteg, ibland mer än man förväntar sig och ibland mindre.

- Man kanske inte har haft riktigt ordning på dieten och motionen, fuskat lite och blivit bekväm, det straffar sig direkt. Det är lätt hänt när man börjar få uppmuntrande kommentarer att man går och kromar sig och unnar sig lite extra...

- Man kanske har ätit för lite eller icke regelbundet så kroppen gått i sparläge, motionerat/tränat för mycket så man ökat i vikt pga att man byggt muskler istället för att förbränna fett.

- Vid en viktminskning på 10% kan förhållandena ändra, det är fett från andra ställen på kroppen som ska bort så det kanske går trögre, de metoder och dieter som fungerade från början kanske inte längre är tillräckliga. Då gäller det att anpassa metoderna för att kunna fortsätta.

Det kan alltså finnas en rad orsaker till stillastående eller bakslag i viktnedgången men det gäller att kämpa vidare och inte tappa gnistan! Återkommer under veckan med ny invägning, då vi ska tro att vägen har kommit ner lite.