Med den rubriken kan man sammanfatta Obunden Samlings 18 hemställningsmotioner som har inlämnats idag. Jag ska presentera några av mina under de kommande dagarna här på bloggen. I motion nr 11 föreslår jag att landskapsregeringen genom att erbjuda ett stöd och/eller garantier få till en båttvätt på Åland. Som du kan se på bilden är det princip en biltvätt som ligger i vattnet. På den kan man tvätta bort växtlighet på båtens botten och därmed klara sig utan eller med mindre bottenfärg vilken är mer eller mindre skadligt för vattenmiljön. Läs mer om tvätten på bilden här http://www.hsr.se/lidingo_battvatt

Fru Talman!

Efter extrem födslovånda har nu landskapsregeringen presterat det s.k. skattemeddelandet. Till sist i meddelandet finns landskapsregeringens ställningstagande som inte är särskilt tydligt. Efter alla utredningar som gjorts i detta ämne och den nu rådande ekonomiska situationen som helt klär av det synnerligen otrygga klumpsummesystemet kanske man kunde ha förväntat lite tydligare skrivningar. Men, vi har lärt oss, att med denna ytterst försiktiga regering är varje litet steg att glädjas åt, några sjumilakliv kommer d et inte. Landskapsregeringen föreslår att utvecklingen sker stegvis och på så sätt att lagtinget får ta ställning till varje steg enligt ett slags ramlagstänk- och modell. Det kan vara en framkomlig väg men är väl i detta skede närmast ett sätt för liberalerna att komma ur den akutaste knipan. Jag tänker på annonsen före valet 07 som tog priset valrörelsens mest populistiska utspel där man knuffandes på en tant i rullstol tutade ut att man minsann hellre satsar på sjukvård än på skattebyråkrater. Med denna modell, som det är riskfritt att vara för, så kan man ju sen senare vara emot och stå på bakhasorna som vanligt. Nå, jag tänker inte påttra mer på liberalerna som ju har sin fulla rätt att vara längst bak i kön av utvecklingsivriga partier, man verkar ju i alla fall numera stå i den kön vilket är en klar förbättring.

Talman!

För Obunden samling som däremot hör till dem som är längst fram i denna kö är det förstås frustrerande hur långsamt självstyrelsens utveckling går men samtidigt kanske något av ett nödvändigt ont vilket motiverar väntan på det goda. Vi har sedan länge förespråkat en utveckling av den ekonomiska självstyrelsen och sett det som ett naturligt nästa steg för Åland. Man behöver således inte fundera på vår inställning, vi är redan några hållplatser framåt. För vår del kan man mycket väl tillämpa den av landskapsregeringen nu inslagna linjen vad gäller metodik och prioriteringar. Jag ska inte orda dess mera om detaljer utan vill lyfta blicken lite och nämna några viktiga argument för denna utveckling och saker vi måste tänka på.

Talman!

- En egen beskattningsrätt för landskapet skulle båda kräva och innebära att vi tog ett större ekonomiskt ansvar för den förda politiken. Vi skulle inte kunna vara i eller hamna i en sån situation som vi är i idag när var tredje peng på intäktssidan saknas utan att vi förmår ta i utvecklingen med kraft och i tid. Vi måste tänka på att det kommer att krävas och det kommer att leda till en betydligt mer handfast ledning av den ekonomiska politiken.

- En egen beskattningsrätt skulle ge oss många fler verktyg för att driva politik. Från att ha en verkstad med bara slägga och järnspett skulle vi få verktygen att driva en mycket aktivare socialpolitik, miljöpolitik, näringspolitik m.m. och vi skulle dessutom förstå sambanden mellan dessa på ett annat sätt som de stater och autonomier som har dessa verktyg gör. Vi kommer att ha en helt annan möjlighet att fortsätta förfina det samhälle vi ärver. Vi måste tänka på att för att bygga framtidens Åland måste vi ha dessa verktyg.

- En egen beskattning rätt innebär ett tryggare ekonomiskt system där vårt öde är i våra egna händer. Klumpsummans otrygghet ser vi i dagens ekonomiska situation men än värre är att systemet gör sig självt passivt och utvecklingsovilligt medverkar till en överstor offentlig sektor vilken i sig tenderar att bli "en stat i staten" som stoppar nödvändig utveckling som i sig behövs just för att kunna upprätthålla en god service i offentlig sektor. För att skapa välfärd behövs dessa verktyg, därför blir den nämnda annonsen extra fel. Vi måste tänka på att komma ur denna rävsax och istället få ett system som verkar katalyserande på sin egen utveckling.

- En egen beskattningrätt har liknats vid ungkarlen som flyttar hemifrån eller hemmafrun som gör revolt och skaffar sig ekonomisk självständighet. Dessa liknelser är ytterst relevanta. Vad som kan tyckas som riskigt och rent av dumdristigt före det sker ses efter att det skett som det bästa som kunde hänt. Som talesättet säger: "den som inte vågar förlora fotfästet för en stund kan aldrig ta ett steg framåt". Vi måste tänka på att våga ta steget.

- En egen beskattningsrätt och utökad självstyrelse skapar nya utmaningar för samhället och gör att det finns behov av kvalificerad arbetskraft både direkt och indirekt. Direkt i förvaltningen och indirekt i de nya företag som kommer i möjligheternas kölvatten. Det gör att Åland blir intressant och utmanande vilket gör oss attraktiva framförallt för framtida generationer åländska ungdomar som har något att komma hem till. Det kommer att vara hård konkurrens om arbetskraften framdeles när det av demografiska skäl uppstår en arbetskraftsbrist. Vi måste tänka på att vara ett attrativt alternativ där man vill slå ner sina bopålar.

Talman!

Enda vägen att vandra är den nu inslagna, mot större ekonomisk självständighet. Det kommer att ta tid och många uppförsbackar att staka sig uppför men det är mödan värt. Obunden Samling är med på tåget i de främre vagnarna och kommer att vara aktiva även i den fortsatta processen.

Snart har vi 200% vindkraft, vem kunde tro det för 10-15 år sedan? Obunden Samling gick till val 1995 och sade att vi ville att det skulle byggas 100 vindkraftverk på Åland. Med ett vindkraftverk menades då 225 kW-verk, den visionen är redan förverligad iochmed Båtskär, av framsynta åländska kapitalister. Det hör till saken att vi då var ensamma om att tycka att det var en bra idé och blev svårt påskällda av andra partier. Det är inte lätt att gå i bräschen, man får ta en del påskjutningar. Det blåser ofta motvind där framme. Då gäller det att resa väderkvarnar, inte vindskydd.

En parentes: jag gillar också Östersjöfondens arbete och särkilt att man äntligen väljer att premiera vindkraftens förkämpe #1 Henrik Lindqvist som fått utstå mycket för att få vindkraften till vad den är idag. Mycket bra val!

En annan som kanske retar kretsen kring Nyan, vad vet jag, är Agneta Karlsson, en kvinna som står på egna ben (fast hon rent fysiskt den senaste tiden haft problem med det - krya på sig!). Kvinnor, särskilt feministiskt influerade kvinnor har svårt med andra självständiga starka kvinnor, en typisk negativ kvinnlig egenskap måste man säga som an yttra sig bland annat så här. Dessutom vill Agneta medverka till att Åland står på egna ben och det åländska näringslivet förkovras och möjliggör detta, inte alltid välkommet i kretsar där man gärna ser att Åland hankar sig fram på finska kryckor. Agneta är per definition farlig i detta avseende; hon är driven, erfaren, högt utbildad med stort kontaktnät och dessutom kunnig och intresserad av självstyrande områden och utvecklingen av dessa. Ingen bra doktor för dem som förspråkar att navelsträngen inte ska klippas av.

Agneta och AICIS har också drivit processen inom tankesmedjan som idag överlämnar sin slutprodukt till landskapsregeringen. När jag tog initiativ till en tankesmedja genom min motion (HM25/2004-2005) var det ungefär det resultat som nu uppnåtts som jag såg framför mig. Ja, jag vet, det står ingenstans att det är mitt initiativ från början men det spelar ingen roll, jag delar gärna med mig av "äran". Jörgen Strand har gjort ett förtjänstfullt arbete med att driva igenom projektet som näringsminister. Ett tack också till alla som medverkat och gett av sin dyrbara tid till detta gemensammas bästa.

Ur tankesmedjan kommer det att födas och har redan fötts många nya idéer, ett smakprov redovisas i den tidning som idag överlämnas. Ta gärna del av den och kommentera idéerna, upp till debatt för den åländska framtiden!  

Samtidigt försätter viktnedgången, i morse stod det 90,5 på vågen, alltså ytterligare ett kilo bort. Det blir som jag skrev inte 80 till midsommar, men det blir 8x,x! Så här lite har jag inte vägt sedan jag var 15 år.

Vikten fortsätter nedåt, 91,5 kg visar vågen denna vecka. Motionerandet rullar på, en timme varannan dag och ändringen att ta bort kvällsmålet fungerar bra verkar det. Brukar ta ett äppel före jag går och lägger mig. Ska på läkarundersökning, en rutinåtgärd, var och gav blodprov i morse. Ska bli intressant att se blodvärdena, de borde vara rätt så schysst. De brukar ju vara en indikator på hur man sköter levernet. Återkommer med dem. Måste rusa vidare, vi ses snart igen.

 Vikten har varit konstant på 93,5 kg i några veckor så nu har jag ändrat kosten och skippat ett mål helt och hållet, kvällsmålet. Detta gör att jag minskar näringsintaget med ca 25%, äter lite mer lunch istället så det blir ca -20% i slutändan från det redan kraftigt minskade intaget som gjort att jag minskat -11,6 kg hittills i år, i morse vägde jag 92,4 kg. Målet att väga 80 kg till midsommar kommer dock inte att uppfyllas så jag reviderar målet till att väga 80 kg inom detta år. Det är mycket på gång i mitt i liv när vi ska få tredje nyförvärvet som ska gå av stapeln i slutet på juni - början på juli. Jag har gjort två iakttagelser; man minskar inte i vikt om man är förkyld (skrivit om det tidigare) och stress verkar också göra att kroppen struntar i att förbränna fett, kanske ganska logiskt eftersom den tänker att nu är det mycket att göra, det krävs mycket soppa i tanken, inte läge att dumpa just nu. Det har varit en rätt så stressig vår (när är det inte det?) så det kan också vara förklaringen till stillaståendet men huvudorsaken är som alltid; för mycket käk. Motionerandet går däremot bra och är ju ljuvligt så här års, att få höra och se en nymornad natur fortfarande nedbäddad i dagg och lätta dimslöjor ackompanjerat av tusentals fåglar som ystert provar sin stämma i kör går inte av för hackor. Längs mina promenadstråk är det närmast ett öronbedövande kackel på morgonkvisten.

Nu måste jag fortsätta med finansutskottet, var tioende euro fattas i landskapets ekonomi, det är en utmaning som heter duga, på tal om att banta.