|
| Dannes blogg |
Sundman, Danne Sundman. Med rätt att bilda opinion. Lagtingsledamot m.m. Följ med vad jag tycker och tänker och ta tillfället att kommentera om du är av annan uppfattning eller vill ge "flankstöd". Vill du veta mer om mig finns det mesta på www.sundman.ax
För att följa med mig i aktuella händelser rekommenderar jag facebook om du inte har det redan och att du lägger till mig som vän, vi syns där!
Tveka inte att höra av dig om du har något på hjärtat, politikerna är till för folket och inte tvärt om!
Trevlig surftur!
/Danne
|
| 1.7.2010 11:10:38 | Blänkare om asfaltsaffären | | Det är inte ofta saker och ting upprör och engagerar så pass som den s.k. asfaltsaffären. Har skrivit en liten insändare om det mot bakgrund av debatten som förts i ålandstidningen:
Det enda som hjälper är val Asfaltsaffären har knappast undgått någon vid det här laget. Debattens vågor har gått höga och saken har berörts vid de flesta kaffebord och kalas. Landskapsregeringen har i dessa spartider valt den möjligast dyraste lösningen för att bli av med problemet under tidspress eftersom man ställt till med en allvarlig konflikt med den tidigare asfaltsleverantören, i stort sett i onödan, visar det sig nu i efterhand. Man har byggt en mellanlagringsplats, utan upphandling, i direkt anslutning till den andra (nuvarande) asfaltsentreprenören. Om man räknar ihop juridiska kostnader för tvisten, transportkostnaderna och kostnader för anläggandet av mellanlagringsplatsen skulle det varit avsevärt mycket billigare att betala av Rafael AB begärt pris. För att bli av med massorna som klassas som farligt avfall har man likaså valt den dyraste lösningen: borttansport till Finland för att där deponeras och bli vägar på deopniområdet. Förfarandet bryter mot finansutskottets skrivningar i tilläggsbudgeten där utskottet skriver: “Utskottet betonar vikten av att en långsiktig hållbar lösning snarast erhålles. En konsekvensanalys måste tas fram som underlag för denna lösning där alternativet med egen deponi jämförs med borttransport. Man bör i detta sammanhang överväga om återvinning är ett miljömässigt hållbart alternativ till deponering eller destruktion. Utskottet har erfarit att det i de åländska vägarna finns mer stenkolstjära att ta hand om. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen går vidare med planeringen för att garantera en hållbar och långsiktig lösning.” Detta har landskapsregeringen rakt upp och ner struntat i. Nu har paniken på trafikavdelning tagit sådana proportioner att man försöker tysta debatten med propaganda på regeringens hemsida iform av de handlingar som stöder regeringens sak, man har inte publicerat alla handlingar och framförallt inte de som visar på möjligheter till alternativ hantering, bland annat vägverkets beskrivningar och utvärderingar som finansutskottet tog del av. I debatten har det efterlysts att lagtinget skulle sammankallas för att stoppa detta. Det är dock ingen vits eftersom lagtinget redan beslutat om det. I lagtingets behandling av tilläggsbudgeten föreslog jag att anslaget skulle strykas och landskapsregeringen skulle återkomma när man hade en annan lösning. När lagtinget slutligen röstade om saken föll omröstningen enligt följande: Sju ledamöter stödde mitt förslag: Johan Ehn (FS) , Roger Jansson (FS), Fredrik Karlström (Ob), Gun-Mari Lindholm (Ob), Mika Nordberg (Ob), Danne Sundman (Ob) och Anders Eriksson (ÅF). 14 röstade för den nu genomförda lösningen: Roger Nordlund (C), Raija-Liisa Eklöw (Lib), Ulla-Britt Dahl (Lib), Gun Carlson (C), Henry Lindström (C), Gunnar Jansson (Lib) , Åke Mattsson ((Lib), Sirpa Eriksson (lib), Margaret Lundberg (Lib), Leo Sjöstrand (Lib), Torsten Sundblom (Lib), Jan-Erik Mattsson (C), Roger Slotte (C), Jan Salmén (C). Fyra ledamöter lade ner sin röst: Carina Aaltonen (S) , Camilla Gunell (S) , Barbro Sundback (S), Runar Karlsson (C?) . Fem ledamöter var frånvarande: Folke Sjölund (Lib), Anders Englund (C), Jörgen Strand (FS), Harry Jansson (C), Olof Erland (Lib). Det hjälper sålunda inte att sammankalla lagtinget ånyo. Det enda som hjälper är val, då får folket säga sitt om sina företrädare, håll ut; det är 480 dagar kvar till nästa tillfälle, kom ihåg detta då. Danne Sundman | | | | 25.6.2010 19:13:37 | Midsommartal | | Här är talet jag höll vid midsommarstången i Söderby, Lemland:
Midsommarfirare från när och fjärran!
"Du ska inte tro det blir sommar ifall
inte nån sätter fart", sjunger Ida i sin sommarvisa. Hur sätter man då
fart på sommaren och på andra saker? Jo, man gör det med tankens kraft. Liksom
Ida i visan "gör så att blommorna blommar" och "löven nya på
träden" så sätter man fart på saker genom att tänka sig att det ska bli
fart på dem. Så är det med vår sommar som vi sätter fart på idag när vi firar
midsommar tillsammans.
Så här i midsommartid förväntas vi vara
lyckliga. Midsommaren är en livets, lyckans och kärlekens högtid. Vi har just
sett hur prinsen och prinsessan fått varann, sommaren är fullt utslagen, de
flesta har en ledighet att se fram emot, barnen har sommarlov osv. Allt ska
vara frid och fröjd.
Men, hur lyckliga är vi då egentligen? Svaret
är: vi är så lyckliga som vi gör oss. Precis som Ida sätter fart på sommaren
kan vi sätta fart på vår egen lycka. Vi kan tänka oss lyckliga. I gudlöshetens
tidevarv är det dock inte lätt eftersom man förväntas klara av detta själv i
stor utsträckning. Det har tidigare funnits endast en instruktionsbok om detta.
Nuförtiden finns många böcker om lycka, jag ska ge er ett bra boktips inför
sommaren. Jag har särskilt berörts av en som heter "Munken som sålde sin
ferrari" av Robin Sharma. Få böcker har en sådan förmåga att förändra ens
liv som den, bara man låter det ske. Läs den om ni inte har gjort det redan;
jag tror den finns på bibban.
-
Det finns ett talesätt som säger att:
"Många människor försummar den lilla lyckan, för att de väntar förgäves på
den stora", det felet gör man ofta. I väntan på livets lottovinster
förstår man inte att samla alla små grindslantar på vägen genom livet. Ta till
vara alla små stunder av lycka, tillsammans blir de till stor glädje. Ett annat
talesätt säger "gläds åt det du har, istället för att sörja det du
saknar", också det en vanlig tabbe. Istället för att tråna efter mera
prylar och flärd blir man lyckligare om man inser vad som egentligen är viktigt
och att man är nöjd och gläds att det man uppnått här i livet. Man ska inte
heller mäta sin lycka med andras och avundas dem, man ska se till sin egen
lycka och underhålla den.
Det mesta kan idag göras på konstgjord väg,
nästan allt, utom en sak; lycka. Det finns de som tror att lycka finns på burk
eller flaska. Så är det inte, det är en genväg till lyckan som är kantad av
olycka. En bro över mörka vatten som kanske inte bär ända fram. Ta inte den
vägen.
Lycka är i sig en känslig valuta. En plötslig
händelse, när någon nära vän eller anhörig går bort, en plötslig olycka, kan
snabbt rasera all ens lycka. Då sätts förmågan att bygga lycka och bli lycklig
igen, på prov; då gäller det att växla ner och accelerera upp, och sätta fart
på nytt.
Tänk på dom som i denna ljuva stund kämpar
med det. De negativa känslor vi begåvats med såsom ilska, sorg, ångest m.m. är
alla verktyg för att stryka o:et i "olycklig" och göra oss lyckliga
igen. Ingen lycka varar för evigt eller utan underhåll.
Det fina med lycka är att när man delar den
så växer den, att dela sin lycka med sina vänner är bästa sättet att göra sig
själv lycklig. Det gör vi här idag när vi sätter fart tillsammans. Ta varje
tillfälle som ges att dela lyckan med varann!
Jag nämnde att man väntar på lottovinster men
vi som bor på Åland har redan fått en lottovinst. Så beskrev min lärare Göran
Hansen det när han ville uttrycka hur fint Åland är. Då, i 5:e - 6:e
klass, kanske jag inte riktigt förstod
hur han menade, men idag förstår jag att; det, att få bo på Åland verkligen är
en lottovinst av lycka. När vi idag sjunger ålänningens sång uttrycker vi den
lyckan; hur ljuvt det är att vandra i den åländska naturen, hur skönt åland är
i vårljusa dagar; hur ålänningarna med sin självstyrelse bär frihetens
arvsrätt; hur vår längtan uppfylls och hur vi aldrig glömmer vår hembygd.
Återigen en lycka som bara blir större ju fler nya ålänningar som delar den.
Bästa festpublik, ta notis av det som Baloo i
djungelboken sjunger: "Var nöjd med allt som livet ger, allt som du
omkring dig ser, var nöjd med livet som vi lever här", bättre kan receptet
på lycka knappast sammanfattas.
Jag önskar er alla en skön sommar och; lycka
till!
| | | | 11.6.2010 23:29:31 | Revymanusliknande inbesparingsförslag | Många ögonbryn har höjts och sedan rynkats över de närmast revymanusliknande förslagen till inbesparingar i skärgårdstrafiken som passligt nog presenterats dagarna efter att lagtinget avslutat sin vårsession. Flera av förslagen är så drastiska att de kräver lagtingsbeslut för att genomföras. Många har till och med tittat i kalendern om det inte är första april. En sak är klar, inbesparingar i trafiken måste ske för att också trafikavdelningen ska dra sitt strå till stacken för att reda upp landskapets krisekonomi. Skärgårdstrafiken har tyvärr alltför länge fått verka i ett slags skyddad verkstad med en ekonomisk utveckling som inte är av denna världen. Detta har kunnat fortgå när landskapskassan svämmat över men nu när den sinat ska vi politiker välja vad vi lägger pengarna på; en sjuksköterska, en lärare eller en anställd inom skärgårdstrafiken - satsningar på miljön, på drogbekämpning eller näringslivsutveckling för att bara nämna några viktiga prioriteringar. Det blir verkligt fel om vi genomför inbesparingar inom till exempel sjukvård och skola men inte inom trafikområdet. Oppositionen har allt sedan 2008 frustrerats över regeringens oförmåga att ta tag i ekonomin och har gång på gång fått agera både väckarklocka och blåslampa. Senast i ett spörsmål under detta år där vi bland annat ifrågasatte om man kommer att ro iland de inbesparingar som lagtinget beslutat om i budgeten för 2010. När nu detta förslag till drastiska åtgärder inom skärgårdstrafiken kommer kan man säga att det är resultatet av att man inte förmår effektivisera trafiken tillräckligt, läs: driftsprivatisering, prioritera trafikflödena och föra de kostnadsbesparande kortruttsprojekten vidare mot förverkligande. Om man äter oxfilé varje dag räcker inte matpengarna till hela månaden eller hela familjen men om man varvar med enklare rätter så mättar man alla magar alla dagar. Så är det också med skärgårdstrafiken, med en billigare drift kan man istället ha trafiken kvar i stor utsträckning vilket vore att föredra men det handlar om att inse och anse vad som är viktigt. Jag tycker att i en situation där vi tvingas prioritera så borde man prioritera trafikmängden och göra avkall på de andra värdena, det är ändå mest rättvist för skärgården som region. Slutligen vill jag poängtera att det inte är skärgårdstrafikens personals fel att situationen uppstått, det är oförmågan bland politiker att prioritera rätt och driva "rederiet" kostnadseffektivt som är bekymret. I besättningen på fartygen finns mycket sakkunskap och idéer hur man kan göra trafiken effektivare men dessa får inte alltid komma fram. Så istället för att slå dem i huvudet och säga att det inte finns nautisk kompetens i "bolaget" borde man ta tillvara det kunnandet, vilket skulle spara pengar. Danne Sundman
| | | | 4.6.2010 13:55:59 | Bra idé om Skarpans |
Bra idé om Skarpans
Lasse Brunström föreslår i en insändare att man skulle återuppbygga Skarpans i Bomarsund, det är en mycket bra idé som jag motionerade ( HM35/2005-2006) om förra perioden. Så här skrev jag i motionen:
"I anslutning till Bomarsunds fästning fanns Ålands första stad, Skarpans. Inga byggnader finns idag kvar förutom grunder och spår i marken. I samband med firandet av 150-års jubileumet för freden och demilitarisering i år har fokus satts på att utveckla Bomarsundsområdet. Visioner har funnits om att återuppbygga delar av området men det är svårt att allokera finansiella resurser till det eftersom det skulle förknippas med stora kostnader. Ett sätt att återuppbygga delar av Skarpans skulle vara att planera och iordningsställa området för att möjliggöra att tomter kunde säljas och folk skulle få bygga och bo på området. Detta skulle göras så att man ställer krav på att ”stadsplanen” och exteriören på husen är exakt lika som ursprunget. Genom att förverkliga detta skulle man få liv och rörelse på området genom ett högklassigt och kulturhistoriskt intressant boende och samtidigt skulle det bli en attraktion för besökare. Tomterna kunde säljas eller skänkas bort mot dessa högt ställda krav. Med anledning av det ovanstående föreslår jag att Lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att området där Skarpans en gång fanns återskapas i en byggnadsplan samt att tomter utbjuds till försäljning för att återuppbygga Skarpans helt eller delvis."
De museiala värden som rubbas av detta ska förstås tas till vara och dokumenteras men jag anser ändå att de kompenseras av att stadens kommer till liv och kan visas för besökare. Detta kunde vara en fin möjlighet till attraktivt boende i Sund.
| | | | 4.6.2010 11:36:59 | Sommaruppehåll och temperatur |
"Temperaturen är hög ut i kroppen" som det heter i visan. Det är 505 dagar kvar till val här på Åland, drygt en tredjedel av perioden kvar alltså, ändå går politikerna på tå verkar det ibland och en ärta känns genom hundra madrasser. Jag tror det beror på att valtemperaturen från Sverige spiller över, där är det bara 107 dagar kvar till valet och opinionsläget är olidligt spännande. En del ålänningar följer också debatten i Finland som också präglas av att det är 317 dagar kvar till valet. I båda grannländer är det alltså betydligt närmare valet än här. Det kanske vore sunt om vi skulle flytta vårt val till en tidpunkt före både Finland och Sverige. Då skulle vi få en lugnare och konstruktivare tillvaro tror jag. Det skulle alltså innebära att vi just skulle ha haft val, i höstas och att den döperiod som eftervalstiden brukar kunna karaktäriseras av skulle "hottas" upp lite av valtemperatur som driver in öster- och västerifrån. Problemet är hur man gör med övergångsperioden, en på sex år eller två på tre eller en på två? Hursomhelst så har lagtinget nu sommaruppehåll och det innebär att för den som inte har någon att göra-lista i övrigt så är det ledigt men för mig vidtar allt det andra som fått stå tillbaka under den intensiva sista tiden. Det är 18 akuta punkter på att göra-listan, ska ta mig an dem nu.
| | | | 1.6.2010 09:45:44 | Asfaltsuppror | | Har blivit bokstavligen nedringd av ilskna företagare inom åkeribranschen som är synnerligen upprörda över landskapsregeringens planer på hanteringen av asfaltsmassorna som innehåller stenkolstjära. Häromdagen tog t.o.m. batteriet slut i telefonen. Så här skrev jag i min reservation i finansutskottet där jag sitter:
----- Undertecknad
anser att utskottet borde föreslagit att landskapsregeringens planer avseende
hanteringen av asfaltsmassorna i den nuvarande utformningen ska stoppas för att
man inte ska begå flera misstag och åsamka skattebetalarna ytterligare
kostnader. Planerna bör ändras åtminstone på nedan beskrivet sätt.
När det gäller
massor med en halt av stenskolstjära över 1000 ppm bör en lokal deponi som
alternativ till dyr borttransport noggrant övervägas. Utskottet har erfarit att
mot bakgrund av att det finns lika mycket massor till som klassas som farligt
avfall i åländska vägar så kommer borttransport att bli väldigt kostsamt och en
lokal deponi lönsam trots initial anläggningskostnad. Dessutom finns flera
möjliga privata leverantörer av deponitjänster i landskapet. Trots detta sätter
utskottet inte tydligt stopp för borttransporterna i detta skede.
Beträffande de
massor under 1000 ppm som kan återvinnas borde landskapsregeringen följa de
principer som vägverket i Sverige tillämpar. Där återvinner man dessa massor
men skiljer ut de massor som har mellan 300 ppm och 1000 ppm och använder dem
endast på vissa platser där det är lämpligt. Utskottet har tagit del av
utredningar och jämförelser mellan olika alternativ när det gäller hanteringen
och dessutom en omfattande utvärdering av olika alternativ när det gäller
hantering av denna typ av massor i Sverige.
Planerna på en
landskapsägd asfaltplan borde också stoppas. Det hör inte till landskapets
verksamhet att bedriva denna typ av verksamhet och särskilt inte på detta icke
konkurrensneutrala sätt. Planen föreslås byggas på av den ena
asfaltsleverentörens mark och förverkligas utan någon som helst upphandling.
Detta samtidigt som den andra leverantören har byggt sina anläggningar på egen bekostnad.
Den konflikt som
landskapsregeringen har försatt sig i med det bolag som idag har
asfaltsmassorna borde omedelbart avslutas och ersättas med förhandlingar om
förlikning. Att processa på detta sätta skapar inte bara onödiga motsättningar
med åländskt näringsliv utan också framförallt processkostnader som är på
förhand bortkastade och som i slutändan gör att kostnaden blir ännu högre än om
man från början skulle kommit överens.
Undertecknad
understöder utskottets ståndpunkt att en konsekvensanalys av olika alternativ
måste göras och anser att planerna till dess den är klar måste stoppas. På
grund av tvisten om asfaltmasskorna har landskapsregeringen hamnat i akut
tidsbrist och tvingats till panikartade åtgärder som i längden inte är
hållbara. Det första steget man måste ta är således att förlikas i nämnda
process för att få tid att fundera på hållbara lösningar på detta problem. ---- En av de som ringde föreslog att jag skulle se till att namnet på de som stöder förslaget kommer i tidningen, därför har jag skrivit följande insändare: ----- Ring din politiker om asfaltsmassorna! Lagtinget behandlar som bäst ett förslag från landskapsregeringen om att satsa 1,2 miljoner euro på att ta vara på de asfaltsmassor som innehåller stenkolstjära. Förslaget har fått massiv kritik av flera orsaker, man borde hantera massorna på ett annat sätt, man borde inte anlägga en asfaltsplan på skattebetalarnas bekostnad på den ena av asfaltsleverantörernas mark m.m.. Många som ringt till mig har frågat hur de kan hjälpa till för att påverka beslutet. Lagtinget röstar om detta på onsdag den 2 juni kl. 13, lagtingets plenum är öppna för allmänheten. För de som vill ringa/messa till den politiker man känner så rekommenderas ett samtal till majoritetspartierna centern och liberalerna som står bakom befintligt förslag från regeringen. Se namn och telefonnummer nedan. Tack för hjälpen. Nordlund Roger 0457 5221605 Jansson Gunnar 0457 5295101 Carlson Gun 0457 5221607 Dahl Ulla-Britt 0457 3828513 Eklöw Raija-Liisa 0457 5267458 Englund Anders 0457 5267453 Eriksson Sirpa 040 51738000 Erland Olof 0457 5267462 Jansson Harry 0457 3135296 Karlsson Runar 0457 5221609 Lindström Henry 0457 5295104 Lundberg Margaret 0400 744928 Mattsson Jan-Erik 0457 5267455 Mattsson Åke 0457 3823150 Salmén Jan 0457 5887423 Sjölund Folke 0457 3823324 Sjöstrand Leo 0457 5267464 Slotte Roger 0400 721097 Sundblom Torsten 040 5374587 ----
| | | | 27.5.2010 10:55:37 | Ändan ur vagnen | | "Ändan ur vagnen", det är just vad landskapsregeringen och särskilt kansliminister Roger Eriksson nödvändigt borde få omedelbart när det gäller att komma till lagtinget för förslag på nödvändiga ändringar i regelverken för jordförvärvs-, närings- och hembygdsrätt. För över två år sedan tillsattes en kommitté som behandlade dessa viktiga frågor i ett helt års tid och blev klara för över ett år sedan, i april 2009. Sedan dess har man funderat på saken. Det är fråga om viktiga saker varför det är rejält pinsamt att det tagit så länge. Inom oppositionen är vi upprörda över tingens oordning och har idag lämnat in ett spörsmål om saken. | | | | 26.5.2010 16:41:43 | Tilläggsbudget | | Finansutskottet har idag avslutat sin behandling av första tilläggsbudgeten för 2010 och det har resulterat i ett betänkande i vilket vi är överens i det mesta, dock inte beträffande hanteringen av asfaltsmassorna som innehåller stenkolstjära. Längst bak i betänkandet finns min reservation kan rekommendera läsning av den. Utskottet stöder också polisanmälningen av skarvenaffären vilket jag tycker är bra eftersom det varit tveksam vad vissa partier ansett i frågan. | | | | 24.5.2010 09:39:03 | Rattfyllerikärnkraftplayturism | | Har varit en liten andhämtning i bloggandet p.g.a. "vårbruket" men nu när slipsen är på igen finns tid att tangentera lite. Några aktuella notiser:
- Nauclers nej till kärnkraft; är rätt motiverat, kärnkraftens nackdel förutom miljöriskerna är att den tränger undan intresse och behov av förnyelsebara energikällor såsom t.ex. vindkraften. För Ålands del, som snart har över 100% vinkraft, är det ett mindre problem. - Lagustkottets förslag till "rattfylleriförseelse" tål att funderas på. Om man införde det så att en promillehalt mellan 0,25 (för att sticka ut och vara unikt) och 0,5 leder till rattfylleriförseelse eller rattonykterhet och man får en ordningsbot (fast summa lika för alla) samt körförbud ett dygn så tycker jag förslaget kunde tjäna som en bra kompromiss mellan trafiksäkerhet och personlig frihet. Trots att jag numera är nykterist (dock inte absolutist som 2009) så tycker jag att det huvudsakliga problemet inte är de som kör med upp till 0,5 promille utan de som kör kraftigt berusade. Det är hos dessa åtgärder måste sättas in. - Idag får jag svar på min fråga om vad landskapsregeringen ämnar göra för att lösa problematiken med ålänningarnas tillgång till de s.k. PLAY-funktionerna hos bl.a. SVT och TV4. Blev bra fart i myrstacken efter att jag påtat lite i den. - Det blir också diskussion om mitt förslag att göra en förstudie om bolagisering av VisitÅland, f.d. Ålands turistförbund.
Lite av varje som vanligt en dag i lagtinget, "det är kul med plenum" som salig Wiklöf brukade säga.
| | | | 4.5.2010 09:14:53 | TV till folket - svensk TV | | Min enkla fråga om möjligheten för ålänningarna att se svensk TV via de s.k. PLAY-funktionerna har fått effekt, det har blivit fart i myrstacken. Var i radion och diskuterade det, lyssna här. Det har också redan tagits upp på hög nivå, läs mer här. Jag ser detta som en viktig fråga och något av självstyrelsens "core business"; eftersom vi fick självstyrelsen som ett substitut istället för återförening med Sverige så måste självstyrelsen garantera just detta, att skapa fungerande gränssnitt mot Sverige. När det gäller TV så har det kämpats för det tidigare, den legendariske TV-kämpen Anton Kalmer är något av en ikon i sammanhanget men man ska komma ihåg att då fanns vara två kanaler att sakna, nu är det betydligt värre. Idag är det flera svenska kanaler som ålänningarna inte kan se, t.ex. kanal5 och flera av TV4:s kringkanaler. Det är alltså problem redan när det handlar om "vanlig" TV, sedan kommer strulet med PLAY-funktionerna till. Det är min absoluta uppfattning att man inte ska behöva vara olaglig för att få se svensk TV, det är något som ålänningarnas folkrättsliga ställning ska garantera och det tänker jag fortsätta kämpa för! | | | | Visa alla inlägg |
|
|
 |
|